Projektets namn
Mot ett hållbarare rekreationsfiske: Konsekvenser av återsläppsfiske på rovfiskars karaktärsegenskaper, sociala interaktioner och demografi.
Identifierare för PVS
NTS-SE-589048 v.1, 28-06-2024
Nationell identifierare för PVS
Fältet kommer inte att offentliggöras.
Inlämning till EU
Fältet kommer inte att offentliggöras.
ja
Projektets varaktighet i månader.
60
Nyckelord
Återsläppsfiske, Egenskapsförändringar,Förvaltning
Projektets syfte(n)
Grundforskning: Utvecklingsbiologi
Translationell och tillämpad forskning: Djurskydd
Skydd av den naturliga miljön för att bevara människors eller djurs hälsa eller välfärd
Artskydd
Beskriv projektets mål (de vetenskapliga frågorna, eller de vetenskapliga/kliniska behov som ska mötas).
Sportfisket är den nya, växande fiskenäringen vilket innebär avsevärda samhällsekonomiska värden, men också ett ökat tryck på våra fiskpopulationer. Målsättningen med det föreslagna projektet är att bidra till en ökad fiskvälfärd samt underlag och beslutstöd för att utveckla mer adaptiva förvaltningsstrategier för våra vatten- och fiskeresurser, till gagn för framtida generationer. Sportfisket inriktar sig ofta på rovfiskar (tex abborre och gädda) med en avgörande roll i att upprätthålla ekosystembalans och forskning visar att sportfiske, likt ett kommersiellt bedrivet fiske, kan påverka fiskpopulationer negativt. I ett försök att mildra sportfiskets negativa effekter släpps idag den övervägande delen av fångsten tillbaka i vattnet igen, levande. Forskning indikerar ofta en relativt låg direkt dödlighet associerad med ett sådant återsläppsfiske (catch-and-release), och metoden används därför ofta som ett förvaltningsverktyg för att kompensera för ökad exploatering. Men det saknas idag vetenskapliga underlag för vad som ligger bortom direkt dödlighet och skador av krokar och samhällets ökande krav på god djurvälfärd inkluderar också återsläppsfisket, vilket debatterats flitigt i en rad tv-dokumentärprogram. Kan återsläppsfiske leda till långsiktiga förändringar i olika beteenden och fysiologi samt påverka hur fiskar interagerar med artfränder? Sådana förändringar skulle kunna påverka rekryteringsprocesser, och därmed ha ekosystemövergripande konsekvenser, vilket på sikt riskerar att urholka sportfiskets sociala och ekonomiska värde, samt öka konfliktytan mot yrkesfisket. Trots detta vet vi idag förbluffande lite om dessa processer, då det hittills har saknats metoder för att effektivt isolera och studera icke-dödliga och indirekta effekter av sportfiske. För att fylla detta kunskapsvakuum används i detta projekt en unik infrastruktur som möjliggör studier i stora semi-naturliga dammar i kombination med replikerade studier i laboratoriemiljö, vilket kommer öppna upp för helt nya möjligheter att på detaljnivå studera interaktioner mellan fisk och sportfiskare.
Vilken nytta kan projektet medföra? Vilka vetenskapliga framsteg kommer att nås, hur kan människor, djur eller miljö i förlängningen dra nytta av projektet. I tillämpliga fall, gör åtskillnad mellan kortsiktig nytta (inom projektets löptid) och långsiktig nytta (som kan uppkomma efter att projektet avslutats).
Nyttan för människan, djur och miljön med det föreslagna projektet är således att bidra till en ökad fiskvälfärd samt underlag och beslutstöd för att utveckla mer adaptiva förvaltningsstrategier för våra vatten- och fiskeresurser, till gagn för framtida generationer. Dagens bedömningsmodeller av exploaterade fiskbestånd är i stort sett baserade på födelsetal, tillväxt och fångst, utan att explicit ta hänsyn till att återsläppsfiske kan driva mer långsiktiga egenskapsförändringar som i sin tur kan påverka demografiska processer. Det vill säga, en fångad och dödad individ anses som -1, medan en fångad och återutsatt fisk betraktas som ett nollsummespel (±0), vilket nödvändigtvis inte är sant, om återsläppsfiske minskar framgång hos fångade individer och artfränder. En uppenbar nytta med forskningen är att bidra till nya riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis-rekommendationer för hur rekreationsfisket skall bedrivas genom att identifiera mekanismer (dvs förändrat beteende och fysiologi) som föregår effekter på populationsnivå (till exempel rekryteringsprocesser). Sådan kunskap kan sedan införlivas för att modifiera nuvarande populationsmodeller, ryggraden i hållbar fiskeriförvaltning, för att mer tillförlitligt uppskatta återsläppsfiskade fiskbestånds faktiska reproduktionspotential. Jag förväntar mig också att den föreslagna forskningen ska ge en vetenskaplig grund för att integrera sportfiske-inducerade förändringar i fiskarnas sociala nätverksstruktur i framtida förvaltning och bevarande. Denna forskning kommer också att direkt identifiera lämpliga tidsfönster för återsläppsfiske (till exempel optimala temperaturer) men även förhållande som är associerade med förhöjd risk för negativ påverkan (till exempel reproduktionsperioder) som kan användas för att utveckla mer adaptiva förvaltningsprogram genom implementering av väl vetenskapligt underbyggda öppna/stängda fiskeperioder. Projektet kommer också ge en ökad generell ekologisk kunskap om flera av våra vanligaste sötvattensfiskar.
Vilka försöksåtgärder kommer djuren vanligtvis att utsättas för (t.ex. injektioner, kirurgiska ingrepp)? Ange försöksåtgärdernas antal och varaktighet.
Fiskindivider som ingår i experiment för kvantifiering av återsläppsfiskets effekter fångas med olika metoder. Fasta redskap (ryssja och mjärde) ligger ute i upp till 3 dygn per fisketillfälle och vatten, med minst en veckas uppehåll emellan fisketillfällena. Elfiske sker i upp till 3 timmar per fisketillfälle och vatten, med minst 24 timmar emellan fisketillfällena. Fiske med fasta redskap utförs vid upp till 10 tillfällen per år och vatten medan elfiske utförs vid upp till 20 tillfällen per år och vatten. För att särskilja individer och följa individuella beteendemönster kommer fiskar att märkas med passiva integrerade transpondrar, akustiska sändare eller bio-loggrar. Fisken sövs före märkning, dels för att minska lidandet, dels för att fisken ska vara orörlig under proceduren då sändaren förs in genom ett kirurgiskt snitt i fiskens buk. Åtgärden tar mellan 5 sekunder (PIT-tags) och 2–6 minuter (akustiska sändare och bio-loggers) att utföra. För att undersöka hur fiskarnas potentiellt påverkas av återsläppsfiske kvantifieras olika egenskaper (beteende, morfologi, fysiologi). Vi kommer kvantifiera olika beteendesyndrom (generell aktivitet, djärvhet, social tendens), födoval och intagshastigheter, dvs observationsstudier (direkt observation eller videoinspelning) på fisk i fångenskap. Försökslängden begränsas alltid till under en timme. Fiskarnas morfologiska karaktärer (kroppsvikt, digitalt foto för morfometri och standardlängd) dokumenteras upp till två gånger per månad (laboratorieförsök) samt vid uppstart, avslut och vid varje fångsttillfälle (fältmiljö). För att kvantifiera metabolism tar vi hjälp av av respirometriska system för att under en period om maximalt 24 timmar få fram standardiserade mått på syreförbrukning. För att öka förståelsen kring effekterna av återsläppsfiske och dess roll som förvaltningsverktyg samt utveckla nya riktlinjer för hur sportfisket kan bedrivas för att stärka djurvälfärden kommer märkta fiskindivider med kända karaktärsegenskaper fångas med sportfiskeutrustning och därefter återsläppas enligt "catch & release" principen i såväl fält som i laboratoriemiljö. Återsläppsfiske bedrivs i enlighet med vetenskapligt informerade "best-practice principer" som syftar till att använda rätt utrustning och minimera lidande och stress. Återsläppsfiskets påverkan på fiskens egenskaper och reproduktion kvantifieras genom upprepade mätningar av karaktärsegenskaper och genom jämförelser med kontrollgrupper.
Vilka typer av påverkan/negativa effekter på djuren kan förutses, till exempel smärta, viktminskning, inaktivitet/nedsatt rörlighet, stress, onormalt beteende, och hur lång är varaktigheten av dessa effekter?
Vid infångandet upplever fiskindivider frihetsberövande, en kort luftexponering samt potentiell stress. Vid elfiske går det inte att helt utesluta att en liten andel fiskar får skador men rätt utfört anses elfiske vara en skonsam och effektiv fångstmetod. Elfiske kräver ett särskilt fisketillstånd från länsstyrelsen samt utbildning, vilket säkerställer att endast kompentent personal utför åtgärden. Vid märkning kan fisken uppleva stress, till exempel vid infångning, luftexponering, och anestesi. En öppnad bukhåla innebär också att hudens skyddsbarriär skadas, vilket kan öka risken för infektioner. Potentiell stress och sårinfektioner motverkas genom att ingreppen utförs strikt aseptiskt av professionell personal. Ett märke som är för tungt eller för stort ökar risken för avstötning och kan orsaka inflammation, varför storleksförhållandet och vikten mellan fisk och märke alltid kommer beaktas. Under kvantifiering av fiskars karaktärsegenskaper kan viss stress och mindre skador på slemskikt kan uppstå i samband med att fisken håvas från akvarium och överförs till experiment-arenor eller mätstationer. Vid respirometri kan individer känna viss stress av att inte kunna röra sig helt fritt. Tidigare studier har visat att denna stress håller i sig i ett par timmar, innan syreförbrukningen hos de flesta fiskar stabiliseras på en mer eller mindre konstant låg nivå. Stressmoment vid sportfiske med återsläpp involverar krokning, drillning (momentet vid spöfiske då en krokad fisk tas in), luftexponering, avkrokning samt hantering (vägning, mätning) innan fisken släpps åter. Huruvida fisken upplever ångest och smärta debatteras för tillfället livligt på högsta vetenskapliga nivå. Det kan också uppkomma vävnadsskada och blödning från krokar vilket kan leda till blodförlust och infektion och vid hantering av fångad fisk kan det känsliga slemskiktet skadas. Återsläppsfiske kan också resultera i kort eller långsiktig mortalitet, speciellt om fisken inte hanteras varsamt och/eller med fel utrustning vilket kan leda till utmatning. Efter att den fångade fisken släppts åter finns en risk för beteende-förändringar och förändringar i hur individer interagerar i sociala samspel med artfränder och i lekbeteenden. Vi kommer alltid minimera exponeringstiden (max tre minuter) och återsläppsfiske sker enligt best-practice-principen där vi till exempel använder utrustning (gummerade nät och vågsäck) som skyddar det känsliga slemskiktet.
Vilka arter och hur många djur förväntas användas? Vilka är de förväntade svårhetsgraderna och hur många djur omfattas av varje svårhetsgrad (specificera antal per art)?
Arter
Totalt antal
Uppskattat antal per svårhetsgrad
Terminal
Ringa svårhet
Måttlig svårhet
Avsevärd svårhet
Svårhetsgrad på nationell skala
Andra fiskar (other Pisces)
4900
Vad kommer att hända med djuren som hålls vid liv i slutet av försöket?
Arter
Uppskattat antal djur som ska återanvändas, återföras till livsmiljö/djurhållningssystem eller som ska utplaceras
Återanvänds
Återförs
Utplaceras
Andra fiskar (other Pisces)
Ange skälen för djurens planerade öde efter försöket.
Majoriteten (500 av totalt 580) fiskindivider som studeras i fältmiljö planeras att återföras och släppas ut i fångstområdet om de är vid god hälsa och har fångats i samma vattendrag som dammsystemet. Maximalt 80 av dessa individer kommer bära kirurgiskt inopererade
bio-loggers, och dessa individer avlivas direkt efter avlutat försök i enlighet med godkända metoder för att återfå dessa loggers. Fisk som studerats i laboratoriemiljö (maximalt 2400 individer) avlivas direkt efter avslutat försök för studier av inre organ (till exempel gonadutveckling). Fiskyngel som fångas i dammsystemet efter avslutat försök avlivas direkt och preserveras för genetisk fastställning av föräldraskap. Antalet yngel som kan komma att fångas under projektperioden (2400 yngel) är till skillnad från ovan ett estimat av antalet berörda individer.
1. Ersättning
Ange vilka djurfria alternativ som finns tillgängliga på detta område och varför de inte kan användas för projektets ändamål.
Eftersom den föreslagna forskningen är explicit utformad för att undersöka hur återsläppsfiske påverkar fiskindividers viktiga karaktärsegenskaper (beteenden och fysiologiska variabler kopplade till stress, interaktioner med artfränder, samt reproduktionsframgång) kan endast fiskar användas och inte ersättas (replace) med icke-djurmodeller.
2. Begränsning
Förklara hur antalet djur för detta projekt fastställdes. Beskriv vilka åtgärder som har vidtagits för att minska antalet djur som ska användas, och vilka principer som tillämpas för att utforma studier. I förekommande fall, beskriv vilka metoder som kommer att användas i hela projektet för att minimera antalet djur som används, i enlighet med vetenskapliga mål. Dessa metoder kan omfatta exempelvis pilotstudier, datormodellering, gemensamt utnyttjande av vävnader och återanvändning.
I planeringen av projektet har vi beräknat antalet djur som krävs för att säkerställa en design som erbjuder tillräcklig statistisk styrka för att utvärdera de önskade projektmålen, samtidigt som antalet levande djur som används minimeras (reduce). Vi kommer också till stor del använda oss av högupplöst spårning (akustisk telemetri i fältmiljö och videoanalys med dedikerad programvara i laboratoriemiljö) som med hög precision kartlägger fiskars rörelsemönster och interaktioner, vilket medför att mindre stickprovsstorlekar av djur kan användas jämfört med mer traditionella (och mindre högupplösta) metoder.
3. Förfining
Ge exempel på specifika åtgärder (t.ex. ökad övervakning, postoperativ vård, smärtlindring, träning av djur) som kommer att vidtas i samband med försöken för att minimera hälsokostnader (skador) hos djuren. Beskriv mekanismerna för att ta fram nya förfiningstekniker under projektets livstid.
Jag har betydande utbildning och erfarenhet av forskning som involverar olika arter av fisk och besitter därför kunskapen om hur man både bedömer och minimerar potentiell stress och lidande som försöksdjuren kan uppleva. Jag har tidigare erfarenhet av, och upparbetade protokoll för att utföra samtliga tekniker som kommer användas i den föreslagna forskningen, vilket innebär att högsta standard för djurvälförd kommer upprätthållas under hela projektet. Sportfiske kommer endast utföras av erfaren personal för att minimera onödiga skador och stress. Allt återsläppsfiske kommer att följa bästa praxis-riktlinjer baserade på bästa tillgängliga vetenskapliga information. Detta kommer till exempel att inkludera användning av korrekt dimensionerad fiskeutrustning och rätt redskap för att hantera fisk (i fält såväl som laboratoriemiljö, samt att vi alltid kommer att sträva efter att hålla drillningstider och perioder av luftexponering korta.
Förklara valet av art och de relaterade utvecklingsstadierna
Då vår forskning huvudsakligen handlar om sportfiske-effekter i naturliga system samt effekter på ekosystem-nivå har vi valt att arbeta med några av våra vanligaste sötvattenfiskar för att spegla ett naturligt förekommande fisksamhälle. Just dessa arter har också valts ut för att de är vanligt förekommande målarter för sportfiske, samt att de är ekologiskt olikartade (vilket medför att vi kan undersöka om olika arter uppvisar liknande eller art-specifika responser på återsläppsfiske).
Skäl till utvärdering i efterhand
Inbegriper försök i kategorin avsevärd svårhet
Icke-mänskliga primater används
Förklaring av annat skäl till utvärdering i efterhand