Studierna kommer att bidra till ökad förståelse för varför kvinnor och män i olika utsträckning drabbas av astma och infektionssjukdomar och varför hormonella förändringar som pubertet, graviditet och klimakteriet kan påverka sjukdomarnas aktivitet. Sammantaget kan denna nya kunskap leda till effektivare behandlingar vid hormonkänsliga inflammatoriska sjukdomar.

Kastrering av möss sker under narkos samt under adekvat smärtlindring (både före och efter operation) vilket gör att mössen, trots det operativa ingreppet, uppvisar ett mycket gott allmäntillstånd efteråt. Återhämtningstiden efter operation är kort och det är mycket ovanligt att komplikationer uppstår eftersom vi har lång erfarenhet av denna operationsteknik. Allergisk luftvägsinflammation: Intranasal administration under bedövning kan medföra ett kortvarigt obehag men vi ser ingen påverkan på djurens allmäntillstånd (vikt, rörelsemönster eller socialt beteende) av att utsättas för lätt sövning 3 gånger / vecka i upp till 12 veckor. Vi ser inte att djuren upplever ett långvarigt obehag i dessa modeller av allergisk inflammation. Mössen får inga andningssvårigheter av upprepad allergenexponering. Luftvägsinflammation inducerad av Influensa A Virus (IAV): Överlevnadsstudie: Infektionen ger ett påverkat allmäntillstånd (piloerektion och långsammare rörelser) och viktminskning upp till 25%. Mellan dag 5 och 9 efter infektion kommer djuren att tappa vikt och vid en viktminskning på >= 25% kommer de att avlivas. Subletal dos IAV: Vid infektion med subletal dos IAV uppvisar mössen en mindre viktminskning (förväntat ca 5%), piloerektion och långsammare rörelser. Mellan dag 5 och 9 efter infektion kommer djuren att tappa vikt och börjar att återhämta sig efter dag 9. Allergisk luftvägsinflammation följt av IAV infektion: Vid infektion med subletal dos IAV uppvisar mössen en mindre viktminskning (förväntat ca 5%). Dessa kliniska tecken kan förekomma mellan 5-9 dagar efter infektion. I kombination med allergisk luftvägsinflammation förväntas påverkan bli större.

Mössen avlivas efter försöket för att analysera organ och vävnad.

Möss kommer dels att köpas in från uppfödare för att användas i försök, och dels att genereras genom heterozygot avel vilket innebär att fler djur kommer att födas än vad som behövs i försöken. Heterozygot avel utförs eftersom tex ERα knock-out möss är infertila och Cre-LoxP-systemet tar flera generationer innan man kan gå över till avel som bara ger WT och KO-ungar. De djur som inte behövs till försök eller vidare avel avlivas efter genotypning. I våra tidigare studier kunde 10-15 möss per grupp användas vid studier av allergen- och virus-inducerad luftvägsinflammation för att se statistiskt signifikanta skillnad mellan grupperna. Om färre möss per grupp används blir resultaten inkonklusiva och försöket meningslöst. Varje försök planeras noggrant i samråd med forskningsgruppens mest erfarna medarbetare, där syftet och upplägget med försöket tydligt motiveras. När ett experiment avslutas sker detta i samarbete med flera personer så att försöksmaterialet utnyttjas maximalt och kan användas för att undersöka ett större antal parametrar i varje försök. Arbetet med försöksdjur utförs alltid med hjälp av standardiserade protokoll och under insyn av erfarna medarbetare som förser nya medarbetare med adekvat utbildning i försöksdjurstekniska metoder. Sammantaget leder detta till att förekomsten av misstag minimeras, något som annars skulle kunna vara en orsak till att fler djur skulle behövas.

Försöksdjur: I dessa studier används inavlade musstammar vilket innebär en liten variation mellan individer. Vi använder även utavlade möss som har en bredare genetisk spridning och speglar variationer i utvecklingen av inflammation bland olika individer inom samma art, samt transgena möss som är ett kraftfullt verktyg för att utröna specifika receptorers, proteiners eller celltypers roll i immunologiska processer. Tillsammans innebär detta att vi har stor möjlighet att bidra med relevant forskning för framtiden. Kastrering: Viscotears applicras på musens ögon innan operationen för att förhindra uttorkning. Mössen smärtlindras före operation och operationen sker under sövning med inhalationsnarkos. Vi eftersträvar alltid att utföra ingreppet under så sterila förhållanden som möjligt för att minimera risken för infektion. Direkt efter operationen injiceras fysiologiskt koksalt för att bibehålla vätskebalansen. Mössen förvaras under uppvaknandet i burar med ena halvan på värmedyna och andra halvan rumstempererad så att mössen kan välja fritt hur varmt de vill ha det. Mössens allmäntillstånd bevakas extra noggrant dygnet efter operation. Vid virusinfektion används i första hand en subletal dos och det kortare försöksprotokollet. Efter infektionen återgår djuren till sina burar och observeras under två veckor. Allmäntillståndet följs dagligen på mössen och vikten kontrolleras dag 5 till 9. I överlevnadsexperimenten följs vikten dagligen och mellan dag 5 och 9 efter infektion kommer djuren att kontrolleras två gånger om dagen (morgon och kväll).

Möss har använts som modelldjurart i många decennier. Forskare över hela världen har bidragit till en detaljerad förståelse av musens anatomi, fysiologi och genetik. Möss har kort generationstid vilket gör dem lämpliga att använda. Genetiskt modifierade modeller finns mest tillgängliga för möss och vi använder även transgena möss som är ett kraftfullt verktyg för att utröna specifika receptorers, proteiners eller celltypers roll i utvecklingen av sjukdomsmekanismer. Tillsammans innebär detta att vi har stor möjlighet att bidra med relevant forskning för framtiden.