Huvudmålet med projektet är ämnat för att hitta nya möjligheter att behandla eller förhindra lungsjukdomar. Nya mekanismer som beskriver orsakerna till hur inflammation och luftvägssammandragningar kommer att definieras vilka ger möjligheter till att utveckla nya behandlingar till lungsjuka människor. Möjligheterna att utvärdera de specifika effekterna av olika luftburna partiklar samt bakterier och virus som misstänks vara sjukliga för lungan gör att man kan definiera vilka partiklar som är farliga och som ska undvikas. Detta kan innebära att utsläppet av sådana partiklar regleras med gränsvärden, att åtgärder införs som på annat sätt minskar att man blir exponerad för partiklarna eller minskar orsaken till luftutsläpp. Vid specifika reaktioner i lungan kan också olika slags behandlingar undersökas för att kunna utveckla nya terapier för att behandla lungsjukdomarna. För de olika lungsjukdomarna, kommer olika modeller utvecklas för att upptäcka orsaker och mekanismer som leder till de olika sjukdomar som förekommer. I dessa modeller vill vi sedan utveckla och undersöka effekten av nya behandlingar för att i förlängningen kunna skräddarsy behandlingarna beroende på sjukdomens speciella orsak.

Generellt gäller att djuren kommer att utsättas för relativt mild behandling, som inte förväntas ge något större lidande under tiden för experimentet. De flesta interventioner kommer att vara snabbt övergående. Eventuella kirurgiska ingrepp kommer att ske under narkos. Mer specifikt för de olika åtgärderna: Luftvägsexponering: Exponeringen kan ge upphov till slöhet och minskning av kroppsvikt. Eftersom inte kunskap finns för alla substanser kommer djuren som behandlas kontrolleras dagligen av personal. Vid tecken på ohälsa, >0,3 enligt KI’s mall, kommer djuren att avlivas. Mikrobexponering. Exponeringen kan ge tecken på slöhet och minskning av kroppsvikt. Farmakologisk intervention: Ingen av behandlingarna förväntas att ge några biverkningar men eftersom inte kunskap finns om alla substanser, kommer djuren som behandlas att kontrolleras dagligen av personal och vid tecken på ohälsa, >0,3 enligt KI´s mall, kommer djuren att avlivas. Blodprov: Djuret kommer utsättas för ett nålstick vilket kan ge snabbt övergående smärta. Hudpricktest: Djuret kommer utsättas för ett nålstick vilket kan ge snabbt övergående smärta. Själva reaktionen för injektionerna av allergen ger inga obehag. Luftvägsundersökning: Under den icke-invasiva mätningen, då djuren vistas i en pletysmograf, vilar djuren lugnt när de inte blir exponerade av något. Vid exponering kan enstaka nysningar ske utan att djuret blir oroligt. För den invasiva mätningen, kommer anestesin att kännas som ett nålstick. Efter att denna har börjat verka kommer inte djuret vara vid medvetande. De kommer sedan avlivas under narkosen.

Alla djur kommer att avlivas efter försöken.

Grundliga statiska beräkningar har gjorts för att rätt mängd djur och inte fler än nödvändigt används för att kunna påvisa verklig effekt. Marsvin är mer lika människor än andra gnagare, vilket gör att man uppnår relevanta resultat men färre antal djur. Genom att hela tiden förbättra protokollen för att få ökad reproducerbarhet finns det möjlighet att minska mängden djur i varje grupp.

Val av marsvin är för att de är ett av de lägst stående djur som kan användas för studier av luftvägsfysiologiska reaktioner. De valda modellerna är etablerade både i våra eget laboratorium och internationellt sedan många år tillbaka. För att minimera djurens lidande används narkos i alla moment då djuret kan uppleva smärta (t.ex. vid luftvägsprovokation eller kirurgi). Om något djur visar tecken på ohälsa såsom andnöd, viktnedgång eller avvikande beteende, kommer det att avlivas.

De stammar av marsvin som främst kommer att användas är Dunkin-Hartley marsvin och Hartley marsvin. Dessa har i många studier visat sig vara lämpliga för studier av olika slags inflammatoriska och immunologiska luftvägsreaktioner, samt också allergiska och astmaliknande reaktioner. Även andra kommersiellt tillgängliga stammar kan tänkas användas. Dock finns det inga genetiskt modifierade marsvin tillgängliga.