Förordning (EU) 2020/1783 (omarbetning) om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur ger en allmän rättslig ram för bevisupptagning i ett annat land än domstolslandet. Denna förordning ersätter rådets förordning (EG) nr 1206/2001 och ska tillämpas från och med den 1 juli 2022. I den nya förordningen klargörs hur bevis kan tas upp genom videokonferens eller annan teknik för distanskommunikation, och det upprättas ett formulär N i bilaga I för utbyte av relevant teknisk information. Formulär N ska användas både för framställningar om bevisupptagning via videokonferens och för att besvara sådana framställningar. Varje EU-land har egna rutiner, så hur förfarandet går till i detalj varierar beroende på vilket land man vänder sig till.

Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område har tagit fram en rad faktablad för att underlätta samarbetet när EU-ländernas rättsliga myndigheter vill använda videokonferens för att ta upp bevis i ett annat EU-land. I faktabladen hittar du praktisk information om ländernas regler, rutiner och tekniska möjligheter.

Klicka på en flagga för att få mer ingående information om det landet.

Länk

Bevisupptagning - anmälningar från medlemsstaterna och sökverktyg för att leta fram behörig domstol/myndighet

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Efter en ändring av lag nr 99/1963, civilprocesslagen (občanský soudní řád), i dess ändrade lydelse, som har gällt sedan september 2017, regleras bevisupptagning genom videokonferens i tvistemålsprocesser direkt av lagen. I § 102a i civilprocesslagen anges uttryckligen att en domstol på begäran av en part eller när den själv anser det lämpligt får utföra vissa uppgifter med hjälp av videoutrustning. Videokonferens kan framför allt användas för att göra det möjligt för en part eller tolk att delta i en förhandling eller vid ett förhör med ett vittne, en sakkunnig eller en part.

Bevisupptagning genom videokonferens regleras även i § 10a i justitieministerns föreskrift nr 505/2001 om införande av interna regler och riktlinjer för distriktsdomstolar, regionaldomstolar och överdomstolar.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

I lagen anges uttryckligen att vittnen, sakkunniga och parter kan höras. Lagen begränsar dock inte på förhand vilken kategori av personer som får höras. Det är möjligt att höra andra personer genom videokonferens, t.ex. tolkar. Användningen av videokonferens begränsas av hur är användbar den är. Den kan också begränsas på begäran av en part.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Lagen innehåller inte några generella begränsningar. Omständigheterna i det enskilda fallet kan dock medföra begränsningar (teknisk genomförbarhet osv.).

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Om en ensamdomare utför arbetsuppgifter med hjälp av videokonferens måste kallelsen även innehålla tid och plats för videokonferensen. Alla lokaler som lämpar sig för uppgiften får användas. Det kan även vara platser där vittnen eller sakkunniga i vanliga fall befinner sig (t.ex. ett sjukhus eller ett laboratorium).

De domstolstjänstemän som ensamdomaren har anförtrott uppgiften måste emellertid kontrollera den berörda personens identitet. Personer ska vanligtvis höras i en domstol, i ett fängelse eller på en hälsovårdsinrättning.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

I lagen anges att en ljud- och bildinspelning ska göras vid bevisupptagning genom videokonferens. Om en rapport dessutom upprättas behöver den berörda personen inte underteckna rapporten.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Om ett vittne inte talar det språk som förhandlingen hålls på har vittnet rätt till tolkning enligt artikel 37.4 i den konstitutionella lagen 2/1993, stadgan om grundläggande fri- och rättigheter (Listina základních práv a svobod). Enligt § 18.2 i civilprocesslagen ska domstolen vid behov utse en tolk till varje part som har ett annat förstaspråk än tjeckiska.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Enligt §§ 18.1 och 18.2 i civilprocesslagen ska domstolen ge parterna samma möjligheter att utöva sina rättigheter. Vid behov ska domstolen utse en tolk till varje part som har ett annat förstaspråk än tjeckiska.

Domstolen kan låta en tolk delta via videokonferens. Tolken behöver alltså inte vara fysiskt närvarande och befinna sig på samma plats som den person som förhörs.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Domstolen måste kalla en person att inställa sig i enlighet med § 51 i civilprocesslagen. Förutom när det enligt denna lag eller särskild lagstiftning om kallelser krävs ytterligare uppgifter måste kallelsen innehålla följande uppgifter: namnet på det mål som personen kallas att inställa sig till, saken i målet, tid och plats för domstolsförhandlingen, skälet till kallelsen, den kallade personens roll i målet, den kallade personens skyldigheter och, vid behov, hur länge rättegången beräknas pågå. Om videokonferensutrustning ska används vid en förhandling underrättas de kallade personerna om när och var de ska inställa sig.

Kallelsen kan delges i pappersform eller i elektronisk form och, i brådskande fall, per telefon eller fax.

Om ett vittne eller sakkunnig ska höras med hjälp av videokonferens och den person som ska höras ska inställa sig i en annan domstols domkrets, ansvarar den domstolen för kallelsen. Den ansökande domstolen ber den andra domstolen att samarbeta för att genomföra förhöret. Enligt § 115.2 i civilprocesslagen måste en kallelse delges parterna på ett sådant sätt att de ges tillräckligt med tid att förbereda sig (i regel minst tio dagar före dagen för förhöret), såvida det inte har hållits ett preliminärt förhör.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Användningen av videokonferenser är förenad med dataöverföringskostnader. Dessa kostnader bör bäras av den ansökande domstol som tog initiativ till videokonferensen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Enligt § 126.1 i civilprocesslagen är varje enskild person som inte är part i ett mål skyldig att inställa sig inför domstolen och avge vittnesmål när han eller hon kallas som vittne. Vittnen får bara vägra att avge vittnesmål om detta skulle göra att de själva eller närstående personer riskerar åtal. Innan ett förhör inleds informeras vittnen alltid om betydelsen av sitt vittnesmål, sina rättigheter och skyldigheter och de straffrättsliga följderna av att avge falskt vittnesmål.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

När förhöret inleds är domstolen enligt § 126.2 i civilprocesslagen skyldig att kontrollera vittnets identitet. Detta görs i regel genom att vittnet ombeds att visa upp sitt id-kort eller pass.

När ett förhör genomförs med hjälp av videokonferensutrustning ska en domstolstjänsteman som ensamdomaren har anförtrott denna uppgift emellertid kontrollera den berörda personens identitet. Med ensamdomarens medgivande kan den person som kontrollerar identiteten i de lokaler där den förhörde befinner sig vara en anställd vid den domstol, det fängelse eller det häkte där förhöret ska hållas, förutsatt att uppgiften har anförtrotts den personen.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Enligt § 104.2 i lag nr 91/2012 om internationell privaträtt kan – om en myndighet i ett annat land så begär – vittnen, sakkunniga och parter höras under ed. För vittnen och parter i målet lyder eden på följande sätt: ”Jag försäkrar på heder och samvete att jag kommer att besvara varje fråga från domstolen på ett fullständigt och sanningsenligt sätt och utan att dölja någonting.” För en sakkunnig lyder eden på följande sätt: ”Jag försäkrar på heder och samvete att jag avger mitt utlåtande efter bästa förmåga och övertygelse.” Om det förekommer ytterligare en ed ändras edens lydelse på lämpligt sätt.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

När videokonferensen förbereds enas man om särskilda arrangemang beroende på vilka behov den ansökande och den anmodade domstolen har.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

När videokonferensen förbereds enas man om särskilda arrangemang beroende på vilka behov den ansökande och den anmodade domstolen har.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, bevisupptagning kan ske genom videokonferens. Enligt artikel 20.1 i rådets förordning (EU) 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (omarbetning) ska den ansökande domstolen ta upp bevis med hjälp av videokonferenser eller annan kommunikationsteknik, förutsatt att sådan teknik är tillgänglig för domstolen och domstolen anser att användningen av sådan teknik är lämplig med tanke på de särskilda omständigheterna i ärendet. Estniska domstolar har den utrustning som krävs för videokonferenser. Enligt § 15.6 i civilprocesslagen (Tsiviilkohtumenetluse seadustik, tillgänglig online här) gäller bestämmelserna i den lagen bistånd vid bevisupptagning i Estland som grundas på ansökningar från domstolar i Europeiska unionens medlemsstater och i den utsträckning det inte föreskrivs något annat i rådets förordning (EU) 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (omarbetning). Enligt § 15.5 i civilprocesslagen ska en estnisk domstol, såvida annat inte föreskrivs i lag eller i ett fördrag, på en utländsk domstols begäran ge handräckning vid utförandet av en processhandling, om den begärda processhandlingen enligt estnisk lag faller inom den estniska domstolens behörighet och inte är förbjuden i lag. En processhandling kan också genomföras enligt utländsk rätt, förutsatt att detta är nödvändigt för förfaranden i den utländska staten och inte skadar parternas intressen. Rättegångar eller förhandlingar med deltagande på distans regleras i § 350 i civilprocesslagen. Inga särskilda bestämmelser eller begränsningar gäller för anordnandet av en videokonferens enligt förordning (EU) 2020/1783. Vid rättegång eller förhandling med deltagande på distans kan alltså en videokonferens anordnas direkt av den ansökande domstolen i en annan medlemsstat, i enlighet med artikel 20 i förordningen.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

I enlighet med § 350.1 i civilprocesslagen har en part i en rättegång eller förhandling med deltagande på distans möjlighet att utföra processhandlingar i realtid, dvs. de kan avge ett yttrande under ed eller, i en framställning om bevisupptagning, avge ett yttrande utan ed. Enligt § 350.2 får ett vittne eller en sakkunnig också höras vid en rättegång eller förhandling med deltagande på distans.

Det innebär att en rättegångsdeltagare kan avge ett yttrande under ed eller, efter en framställning om bevisupptagning, avge ett yttrande utan ed genom en rättegång eller förhandling med deltagande på distans, och vittnen eller sakkunniga kan också höras genom en rättegång eller förhandling med deltagande på distans.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Se svaret på föregående fråga.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt § 350.1 i civilprocesslagen kan en domstol genomföra en rättegång eller förhandling med deltagande på distans, så att en rättegångsdeltagare eller hans eller hennes ombud eller rådgivare kan befinna sig på en annan plats vid tidpunkten för domstolsförhandlingen och utföra processhandlingarna i realtid på den platsen.

En domstol får med andra ord organisera en rättegång eller förhandling med deltagande på distans på ett sådant sätt att en person inte behöver befinna sig i domstolen när han eller hon hörs.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja, det är tillåtet att spela in domstolsförhandlingar. Inspelningen ska göras i enlighet med det förfarande som anges i § 52 eller 42 i civilprocesslagen. Den teknik för att höra personer på distans som används i domstolarna gör det möjligt att spela in förhör enligt § 52 i civilprocesslagen.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Enligt § 32.1 i civilprocesslagen ska domstolsförhandlingar och domstolens arbete bedrivas på estniska. Enligt § 32.2 i civilprocesslagen upprättas protokoll från domstolsförhandlingar och andra processhandlingar på estniska. En domstol får även protokollföra ett vittnesmål eller ett yttrande som avges på ett annat språk under en domstolsförhandling på originalspråket, tillsammans med en översättning till estniska om så krävs för ge en korrekt bild av vittnesmålet eller yttrandet. Den estniska civilprocesslagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om språkordningen när vittnesmål eller yttranden avges på begäran av en domstol i en annan medlemsstat enligt rådets förordning (EU) 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (omarbetning).

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Om en rättegångsdeltagare inte behärskar estniska och han eller hon inte företräds av ett ombud under rättegången ska domstolen enligt § 34.1 i civilprocesslagen på en sådan deltagares begäran eller på domstolens eget initiativ tillhandahålla en tolk, om detta är möjligt. En tolk behöver inte användas om domstolen och övriga parter kan förstå rättegångsdeltagarens yttranden. Om det är omöjligt att omedelbart tillhandahålla en tolk ålägger domstolen i ett beslut den deltagare som behöver hjälp av en tolk att inom en tidsfrist som fastställs av domstolen själv hitta en tolk eller ett ombud som behärskar estniska (artikel 34.2 i civilprocesslagen). Den estniska civilprocesslagen innehåller inte några särskilda bestämmelser om var en tolk som används vid bevisupptagning enligt förordningen ska utföra sina arbetsuppgifter.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

För att meddela tid och plats för en domstolsförhandling delger domstolen rättegångsdeltagarna och andra personer som ska inställa sig vid domstolsförhandlingen kallelser i enlighet med § 343.1 i civilprocesslagen. Enligt § 343.2 i samma lag måste det gå minst tio dagar mellan dagen för delgivningen av kallelsen och dagen för domstolsförhandlingen. Med rättegångsdeltagarnas samtycke får denna tidsperiod även vara kortare.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna för bevisupptagning enligt förordning (EU) 2020/1783 specificeras i artikel 22 i förordningen. Enligt § 15.4 i civilprocesslagen står den ansökande domstolen inte för kostnaderna för processhandlingen. Den domstol som utför processhandlingen informerar den ansökande domstolen om kostnaderna, och sådana kostnader betraktas som utgifter som hör till det ärende som prövas. Eftersom kostnaderna för bevisupptagning är nödvändiga rättegångskostnader ska dessa kostnader betalas i enlighet med § 148.1 i civilprocesslagen, där det anges att om inte domstolen beslutar annorlunda ska rättegångskostnader, i den utsträckning domstolen beslutar om detta, betalas i förskott av den part som ingav den framställning om bevisupptagning som kostnaderna avser. Om en framställning om bevisupptagning ges in av båda parterna, om ett vittne eller en sakkunnig kallas eller om undersökningen utförts på domstolens eget initiativ ska parterna solidariskt bära kostnaderna. Eftersom domstolarna har den utrustning som krävs för videokonferenser bör inga kostnader tas ut för användningen av dessa.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Artikel 19.2 i förordningen är tillämplig på information till personer om att det är frivilligt att bli direkt hörd av en ansökande domstol.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Enligt § 347.2.1 i civilprocesslagen ska domstolen när förhandlingen inleds fastställa vilka av de kallade personerna som har inställt sig till förhandlingen och deras identiteter. I lagen föreskrivs inte något särskilt förfarande för id-kontroll vid en domstolsförhandling. Domstolen är skyldig att fastställa de kallade personernas identitet. Därför begär den t.ex. att den som kallats ska visa upp en fotolegitimation. Identiteten på den via videokonferens deltagande personen kan exempelvis avgöras på grundval av en kopia på en handling som i förväg ingetts till domstolen.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Enligt § 269.2 i civilprocesslagen ska en rättegångsdeltagare avlägga följande ed innan han eller hon avger sitt vittnesmål:

”Jag, (namn), försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen utan att dölja, tillägga eller förändra någonting.” En deltagare i rättegången avlägger eden muntligen och undertecknar en kopia av eden.

Enligt § 36.1 i civilprocesslagen ska en person som inte behärskar estniska avlägga eden på ett språk som han eller hon behärskar. Enligt § 36.2 ska eden, skriven på estniska, undertecknas av den berörda personen efter att den har översatts.

I § 262.1 andra meningen i civilprocesslagen föreskrivs att innan vittnesmål avges ska domstolen påminna vittnena om ett vittnes skyldighet att tala sanning och om innehållet i §§ 256–259 i civilprocesslagen. Enligt § 303.5 i civilprocesslagen gäller bestämmelserna för hörande av vittnen även för hörande av sakkunniga. Innan sakkunniga – som inte är kriminaltekniska experter eller av domstolen erkända sakkunniga – yttrar sig erinras de om följderna av att avge ett medvetet falskt utlåtande, och den sakkunnige bekräftar detta genom att underteckna domstolsprotokollet eller en kopia av varningen. Den undertecknade varningen översänds till domstolen tillsammans med sakkunnigutlåtandet.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

I en domstolsförhandling som sker i form av en rättegång eller förhandling med deltagande på distans måste, enligt § 350.3 i civilprocesslagen, rätten för varje rättegångsdeltagare att inge framställningar och ansökningar, och rätten att yttra sig över andra deltagares framställningar och ansökningar, garanteras. Dessutom måste andra villkor för domstolsförhandlingen uppfyllas på ett tekniskt säkert sätt under bild- och ljudöverföringen i realtid från den rättegångsdeltagare som inte befinner sig i domstolens lokaler till domstolen och vice versa.

Varje domstol har en anställd med ansvar för registercentrum och informationssystem. Denne arbetar som intern it-specialist och ser till att videokonferensutrustningen fungerar och löser tekniska problem.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

De uppgifter som krävs anges på ansökningsblanketten. De ytterligare uppgifter som eventuellt krävs beror på de särskilda omständigheterna i det enskilda målet.

Enligt § 32.1 i civilprocesslagen ska domstolsförhandlingar och domstolens arbete bedrivas på estniska. Enligt § 32.2 i civilprocesslagen upprättas protokoll från domstolsförhandlingar och andra processhandlingar på estniska. En domstol får även protokollföra ett vittnesmål eller ett yttrande som avges på ett annat språk under en domstolsförhandling på originalspråket, tillsammans med en översättning till estniska om så krävs för ge en korrekt bild av vittnesmålet eller yttrandet. Den estniska civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (omarbetning), om språkanvändning vid vittnesmål eller yttranden.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, det är möjligt i båda fallen. Enligt artikel 12.2 i förordning (EU) 2020/1783 ska bevisupptagning genom videokonferens ske i enlighet med den anmodade domstolens nationella lagstiftning (i Grekland presidentdekret nr 142/2013 och artikel 393.3 i civilprocesslagen), medan den ansökande domstolen enligt artikel 12.3 kan begära att framställningen verkställs i enlighet med ett särskilt förfarande som föreskrivs i dess nationella lagstiftning. Den anmodade domstolen ska verkställa begäran i enlighet med det särskilda förfarandet, såvida inte detta skulle vara oförenligt med den nationella lagstiftningen eller den inte kan göra det på grund av betydande praktiska svårigheter.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga begränsningar. Alla deltagare i förhandlingarna kan höras via videokonferens.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga begränsningar, utom när det gäller inspelning av videokonferenser med bilder (artikel 2.3 i presidentdekret 142/2013).

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Prövningen kan äga rum i en rättssal eller ett kontor som på lämpligt sätt är anpassat till domstolen och som har intygats genom ett beslut av domstolens chef som meddelats justitieministern, eller på ett kontor vid en grekisk konsulär myndighet utomlands.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det är tillåtet att spela in videokonferenser och utrustningen är tillgänglig, med ljud men utan bilder. Protokollet från videokonferensen förs av domstolens registrator eller den grekiska konsulära myndigheten utomlands.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Förfarandena genomförs på grekiska och, vid behov finns en tolk närvarande. b) Förfarandet är avfattat på den ansökande domstolens språk, med en tolk som tillhandahåller simultantolkning till grekiska.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Varje part ansvarar för att hitta en tolk och betala för denne, om det vittne, den part eller den sakkunnige som föreslås för förhöret och som kommer att vittna via videokonferens inte talar grekiska. Tolkarna måste befinna sig i samma rum som den domare som genomför videokonferensen eller chefen för den grekiska konsulära myndigheten utomlands.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

I båda fallen fastställs detaljerna för hur förhöret ska genomföras genom överenskommelse mellan domarna vid den ansökande domstolen och den anmodade domstolen, med hjälp av lämpliga kommunikationsmedel, såsom telefon, e-post eller fax.

Kommunikationen om praktiska frågor som rör planering och genomförande av videokonferensen utförs av behöriga domstolstjänstemän, också detta med lämpliga medel, under överinseende av ovannämnda domare.

I enlighet med ovannämnda överenskommelse mellan domarna informerar domaren vid den anmodade domstolen den person som ska höras om tid och plats för prövningen, i enlighet med bestämmelserna i lagen på verkställighetsorten, och i så god tid att förhöret kan äga rum.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Varje part ser till att en tolk hittas och betalas för, om det vittne, den part eller den sakkunnige som föreslås för förhöret och som kommer att vittna via videokonferens inte talar grekiska. Parten betalar arvodet direkt till tolken.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Personen informeras av den behöriga domaren vid den anmodade domstolen.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Den domare som håller förhandlingen kontrollerar identiteten på den person som ska höras. För att fastställa identiteten på personen i det avlägsna rummet bistås domaren av justitiesekreteraren eller av en person i den avlägsna lokalen som har bemyndigats av konsuln.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Vittnet, den sakkunnige osv. som hörs tillfrågas av den domare som håller förhöret om han eller hon vill avlägga en religiös eller civil ed. Detsamma gäller för tolkar innan de tillträder sin tjänst i förfarandet.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Åtgärder vidtas för att de berörda domstolstjänstemännen ska vara närvarande före och under videokonferensen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Inga.

Den allmänna regeln är att om en medlemsstats nationella rätt föreskriver att förhandlingar på privaträttens område ska spelas in gäller samma regler för förhandlingar som genomförs med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation. Om så är fallet bör parterna underrättas om dessa bestämmelser och, i förekommande fall, om möjligheten att invända mot inspelningen. Inspelningar bör göras och lagras på ett säkert sätt och det bör garanteras att de inte sprids offentligt.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Användning av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation är valfritt. Syftet med videokonferenser är att underlätta muntliga förhandlingar på både privaträttens och straffrättens område (denna typ av förhandlingar regleras i artikel 6 i digitaliseringsförordningen) med en gränsöverskridande dimension.

Bevisupptagning kan genomföras på två sätt.

Bestämmelser och föreskrifter:

• Artikel 177 i civilprocesslagen (Ley de Enjuiciamiento Civil) i enlighet med lag 29/2015 av den 30 juli 2015 om internationellt civilrättsligt samarbete.
• Artikel 229 i lagen om domstolsväsendet (Ley Orgánica del Poder Judicial) med avseende på videokonferenser. Enligt artikel 229.3 i lagen om domstolsväsendet får statspapper, förhör, bevisupptagning, konfrontationer med vittnen, prövningar, rapporter, ratificering av sakkunnigutlåtanden och förfaranden genomföras via videokonferens, i närvaro av domaren eller domstolen, och i närvaro av eller med medverkan av, i förekommande fall, parterna. Den säkerställer i samtliga fall att det är möjligt för varje part att ifrågasätta och motbevisa den andra partens bevisning och skyddar rätten till försvar. Det rör sig om offentliga förfaranden, utom i undantagsfall.
• Förordning nr 1/2018 om internationell rättslig hjälp och internationella nätverk för rättsligt samarbete.

När Spanien kräver samarbete med en utländsk myndighet.

I detta fall är lag 29/2015 underordnad på grund av principen om EU-rättens företräde, vilket innebär att EU-lagstiftningen samt de internationella fördrag och avtal som Spanien är part i ska ha företräde. När det gäller internationellt samarbete i civilrättsliga ärenden kan de spanska myndigheterna samarbeta med utländska myndigheter. Även om ömsesidighet inte krävs, kan regeringen genom kungligt dekret föreskriva att myndigheterna inte ska samarbeta med myndigheterna i en främmande stat om det föreligger en upprepad vägran att samarbeta eller ett rättsligt förbud mot att myndigheterna i den staten samarbetar.

Om de spanska domstolarna kan upprätta direkta rättsliga förbindelser:

Gällande lagar i varje stat respekteras alltid. Med direkta rättsliga förbindelser avses förbindelser mellan nationella och utländska domstolar utan mellanhand. Sådana förbindelser får inte påverka eller kompromettera de berörda domstolarnas oberoende eller parternas rätt till försvar.

De spanska domstolarna avvisar framställningar om internationellt samarbete i civilrättsliga ärenden i följande fall:

1. Syftet eller ändamålet med samarbetet strider mot grunderna för rättsordningen.
2. Den spanska domstolen har exklusiv behörighet i det förfarande som framställningen om samarbete gäller.
3. Den anmodade spanska domstolen är inte behörig med avseende på innehållet i den aktuella handlingen. I sådana fall kan den spanska domstolen vidarebefordra framställningen till behörig domstol efter att ha informerat den ansökande myndigheten om detta.
4. Framställningen om internationellt samarbete har inte det innehåll och uppfyller inte de minimikrav som enligt lag 29/2015 krävs för behandling.
5. Regeringen fastställer genom kungligt dekret att de spanska myndigheterna inte kommer att samarbeta med myndigheterna i en utländsk stat som upprepade gånger har avslagit ansökningar om samarbete eller rättsligt förbjuder att myndigheterna i den staten samarbetar.

I privaträttsliga förfaranden där en av parterna eller dennes företrädare befinner sig i en annan medlemsstat ska den behöriga myndigheten besluta om parternas och deras företrädares deltagande i en förhandling med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation med beaktande av

1. tillgången till sådan teknik,
2. den åsikt parterna i förfarandet har om användningen av sådan teknik, och
3. lämpligheten av användningen av sådan teknik med hänsyn till de särskilda omständigheterna i ärendet.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det föreligger inte några begränsningar vad gäller medverkan från parter eller andra personer vid en bevisupptagning, vare sig det är fråga om vittnen eller sakkunniga. Det åligger domstolen att bedöma om en sådan medverkan är lämplig. Detsamma gäller den information som tillhandahålls sakkunniga.

Den behöriga myndighet som genomför förhandlingen säkerställer tillgänglighet för alla parter och deras företrädare, inbegripet personer med funktionsnedsättning.

Om ett barn är involverat i förfaranden i frågor på privaträttens område, särskilt i egenskap av part, enligt nationell rätt, bör barnet kunna delta i förhandlingen med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation, med beaktande av barnets processuella rättigheter. Om ett barn är involverat i förfaranden för bevisupptagning i frågor på privaträttens område, t.ex. om barnet ska höras som vittne, kan barnet även höras med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 av den 25 november 2020 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (bevisupptagning).

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Begränsningarna – som alltid är exceptionella och måste fastställas genom ett motiverat rättsligt beslut som tar hänsyn till inskränkningens proportionalitet – gäller fall där den direkta bevisupptagning som begärs skulle ”[strida] mot grundläggande rättsprinciper i den egna medlemsstaten” (artikel 19.7 i förordning (EU) 2020/1783).

Förfarandet för att inleda och genomföra en förhandling med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation bör i frågor på privaträttens område regleras av nationell rätt i den medlemsstat där förfarandena äger rum. För att avgöra om parterna och deras företrädare kan tillåtas delta i förhandling med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation bör den behöriga myndigheten välja en lämplig metod för att granska parternas synpunkter i enlighet med nationell processrätt.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Hörandet ska äga rum vid den domstol som handlägger förfarandet och bevisningen ska läggas fram vid offentlig förhandling eller, i vissa begränsade fall, bakom stängda dörrar. Det finns inga begränsningar vad gäller platsen för den person som ska delta i förfarandet genom videokonferens ”eller annan teknik för distanskommunikation, förutsatt att domstolen har tillgång till sådan teknik och att domstolen anser att användningen av sådan teknik är lämplig med hänsyn till de särskilda omständigheterna i målet” (sista delen av artikel 20.1 i förordning (EU) 2020/1783). Registratorn (Letrado de la administración de justicia) vid den domstol där förfarandet äger rum ska i domstolen fastställa identiteten på de personer som deltar genom videokonferens, genom att på förhand lämna in eller direkt förete handlingar eller genom personlig kännedom.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja. De måste registreras, med förbehåll för villkoret i föregående fråga (sista delen av artikel 20.1 i förordning (EU) 2020/1783).

Enligt bestämmelserna i artikel 147 i civilprocesslagen ska den muntliga delen av förhandlingar och inställelse spelas in på ett sätt som medger reproduktion av ljud och bild. Alla spanska domstolar har tillgång till audiovisuell utrustning för att spela in rättegångar och förhandlingar. Inspelningarna arkiveras i dvd-format av domstolens justitiesekreteraren. Parterna kan erhålla en kopia mot avgift.

Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser om användning av videokonferenser i förordningarna 861/2007, 655/2014 och 2020/1783 regleras förfarandet för att hålla förhandlingar med hjälp av videokonferens av den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där förhandlingen hålls.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

När det rör sig om en spansk domstol förefaller det nödvändigt att förfarandet och tillhörande handlingar är avfattade på spanska, även om ett av de andra officiella språken (galiciska, katalanska, valencianska och baskiska) i vissa regioner i landet kan godtas om de personer som förhörs via videokonferens behärskar och vill använda dessa språk.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

I tvistemål kan tolkar användas både under och efter förfarandet för att dokumentera förfarandet. Om de inte tillhandahålls av den part som behöver tolkning kommer de att tillhandahållas av domstolarna, som har decentraliserats för vissa autonoma regioner. I andra fall tillhandahålls sådana tjänster av justitieministeriet. Den part som ska betala rättegångskostnaderna kan åläggas kostnaderna för tolktjänsterna med beaktande av om det föreligger rätt till offentlig rättshjälp.

För att säkerställa iakttagandet av principen om ett kontradiktoriskt förfarande kan tolken befinna sig antingen i domstolen eller på samma plats som den person som ska höras via videokonferens.

I samtliga fall ska tolken avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete och agera med största möjliga objektivitet vid utövandet av sin uppgift.

I artikel 22 i förordning (EU) 2020/1783 föreskrivs en möjlighet för den anmodade domstolen att begära ersättning för arvoden eller kostnader, inklusive kostnader för tolkar.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Det interna förfarandet för förhör, i det fall som avses i artikel 10 i förordningen, föreskrivs i artiklarna 301 och följande artiklar i civilprocesslagen vad gäller förhör med parterna, i artikel 360 ff. när det gäller hörande av vittnen, och i artikel 335 ff. när det gäller att utfärda rapporter och lägga fram dem för prövning och korsförhör vid offentliga utfrågningar av sakkunniga.

Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser om användning av videokonferenser i förordningarna 861/2007, 655/2014 och 2020/1783 regleras förfarandet för att hålla förhandlingar med hjälp av videokonferens av den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där förhandlingen hålls.

Om en myndighet ansöker om att en person ska delta för bevisupptagning i frågor på privaträttens område, bör denna persons deltagande i förhandlingen med hjälp av videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation regleras av förordningen om bevisupptagning.

Videokonferensteknik eller annan teknik för distanskommunikation som används i förfaranden i frågor på privaträttens och straffrättens område bör möjliggöra användning av tolkning.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Videokonferenser är i princip kostnadsfria. Om någon av parterna vill erhålla en kopia av inspelningen krävs det dock att nämnda part tillhandahåller ett datamedium eller betalar ett motsvarande belopp.

I artikel 22 i förordning (EU) 2020/1783 föreskrivs en möjlighet för den anmodade domstolen att begära ersättning för arvoden eller kostnader, inklusive kostnader för tolkar.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Detta ska äga rum under tillsyn av den spanska domstolen.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Videokonferensteknik eller teknik för distanskommunikation bör göra det möjligt för den behöriga myndigheten att autentisera identiteten på de personer som ska höras och bör möjliggöra bild- och ljudkommunikation och muntlig kommunikation under förhandlingen. Den teknik som används bör uppfylla tillämpliga standarder för skydd av personuppgifter, telehemlighet vid kommunikation samt datasäkerhet, oavsett för vilken typ av förhandlingar den används.

Ett enkelt telefonsamtal bör inte anses vara en lämplig teknik för distanskommunikation för muntliga förhandlingar.

Rättssekreteraren vid den domstol som handlägger förfarandet ska kontrollera identiteten på de personer som ska höras via videokonferens. Detta kan ske genom att en id-handling uppvisas i förväg eller direkt i samband med hörandet eller genom personlig kännedom om personen.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Det ska särskiljas mellan följande fall:

1. Parterna är inte skyldiga att avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete under förhandlingen, men om det inom ramen för kontrollförfarandet framgår att den berörda parten underlåtit att inställa sig utan laga skäl kan domstolen ifrågasätta de uppgifter som den parten lämnat och anse dem vara till stor nackdel för parten.
2. Sjukdomar: innan vittnet avlägger vittnesmål ska vederbörande avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete, under hot om de påföljder som fastställts för mened i tvistemål. Domstolen informerar vittnet om dessa påföljder om vittnet inte känner till dem. Minderåriga vittnen behöver varken avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete.
3. Sakkunniga: när sakkunniga avger sitt utlåtande ska de avlägga ed eller avge en förklaring på heder och samvete för att säga sanningen och förklara att de har agerat och, i förekommande fall, kommer att agera så objektivt som möjligt, med beaktande av både de faktorer som kan vara till fördel för och de som kan vara till förfång för någon av parterna, och att de är medvetna om de straffrättsliga påföljder som kan komma att utdömas om de inte fullgör sina skyldigheter som sakkunniga. Denna ed eller förklaring på heder och samvete ska upprepas i domen när utlåtandet omfattas av principen om kontradiktoriskt förfarande mellan parterna och själva domstolen.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Åtgärder för audiovisuella medier ska vidtas i förväg. Högre domarämbetet (Secretaría del Decanato) eller domstolspersonalen fastställer datum, tid och plats för videokonferensen och ser till att det finns tillräckligt med personal för att den ska kunna äga rum. Förbindelser och utrustning ska testas i förväg.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

All information som anses vara lämplig för att säkerställa att bevisupptagningen sker så smidigt som möjligt, med användning av formulären i bilagan.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

I civilprocesslagen (Zakon o parničnom postupku) (Kroatiens officiella kungörelseorgan [Narodne Novine, NN] nr 53/91, 91/92, 58/93, 112/99, 88/01, 117/03, 88/05, 02/07, 84/08, 123/08, 57/11, 148/11, 25/13, 89/14, 70/19, 80/22 och 155/23) fastställs den metod enligt vilken bevisupptagningen sker på distans i civilrättsliga mål. Enligt artikel 115.3 i civilprocesslagen får domstolen besluta att särskild bevisning ska tas upp på distans med hjälp av lämplig audiovisuell utrustning och en teknisk plattform för distanskommunikation. I artikel 115.5 i civilprocesslagen anges att domstolen ska besluta om bevisupptagning på distans efter att ha inhämtat synpunkter i frågan från parterna och andra deltagare som ska närvara vid en förhandling som kommer att hållas på distans.

I reglerna för förhandlingar på distans (Pravilnik o održavanju ročišta na daljinu) (NN nr 154/22, nedan kallade reglerna) fastställs arrangemangen för förhandlingar på distans och upptagningen av särskilda bevis med hjälp av lämpliga audiovisuella enheter och tekniska plattformar för fjärrkommunikation. Bevis får dock tas upp genom videokonferens med domstolsdeltagande först när ministern med ansvar för rättsliga frågor har antagit ett beslut i enlighet med artikel 17.3 i lagen om ändring av civilprocesslagen (Zakon o izmjenama i dopunama Zakona o parničnom postupku) (NN nr 80/22) om att de tekniska kraven för röstinspelning vid en förhandling har uppfyllts av de berörda enskilda domstolarna.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Enligt artikel 5.1 i reglerna avses med ”förhandlingar på distans” (ročište na daljinu) en förhandling med deltagarna i förfarandet med hjälp av en audiovisuell enhet och en teknisk plattform för fjärrkommunikation. Enligt artikel 5.6 avses med ”deltagare i förfarandet” (sudionici postupka) domstolen, parter, intervenienter, advokater, rättsliga företrädare, vittnen, sakkunniga och andra personer som är involverade i förfarandet.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Enligt artikel 12 i reglerna får domstolen, utöver att fråga ut vittnen och sakkunniga, ta upp andra bevis vid en förhandling på distans om bevisningens art tillåter det. Parterna kommer då att ges möjlighet att inkomma med synpunkter före eller under förhandlingen.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt artikel 7.1 i reglerna ska deltagarna i förfarandet kommunicera med domstolen från ett rum som är utrustat med en teknisk plattform för fjärrkommunikation och från vilket de kan kommunicera smidigt med de andra deltagarna i förfarandet. Enligt artikel 7.2 får en deltagare i förfarandet som, efter att ha kallats till förhandlingen, inte kan närvara vid förhandlingen på distans närvara vid förhandlingen i domstolsbyggnaden. De måste då informera domstolen innan förhandlingen äger rum.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Enligt artikel 17.3 i lagen om ändring av civilprocesslagen (NN nr 80/22) kommer ministern med ansvar för rättsliga frågor att anta ett beslut om huruvida de enskilda domstolarna i fråga har uppfyllt de tekniska kraven för röstinspelning vid en förhandling.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Parter och andra deltagare i förfarandet har rätt att använda sitt eget språk när de deltar i förhandlingar och vidtar andra processuella åtgärder muntligen inför domstolen. Om förfarandet inte genomförs på rättegångsdeltagarens eller andra deltagares språk, kommer tolkning till det egna språket av det som läggs fram vid förhandlingen och av de handlingar som används vid förhandlingen för att lägga fram bevisningen att tillhandahållas.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Parter och andra deltagare i förfarandet kommer att informeras om sin rätt att följa den muntliga förhandlingen vid domstolen på sitt eget språk med hjälp av en tolk. De kan avstå från sin rätt till tolkning genom att förklara att de behärskar det språk på vilket förhandlingarna äger rum. En notering om att de har informerats om sina rättigheter och de förklaringar som lämnats av parterna och andra deltagare kommer att ingå i protokollet. Tolkning utförs av tolkar. Den berörda parten eller deltagaren står för tolkningskostnaderna.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Enligt artikel 114.2 i civilprocesslagen kommer domstolen att kalla både parterna och alla andra personer vars närvaro anses nödvändig till förhandlingen i god tid. Kallelsen ska delges den part vars inlaga har gett upphov till förhandlingen och kallelsen ska innehålla information om plats, rum och tidpunkt för förhandlingen. Om ingen inlaga delges med kallelsen kommer kallelsen att innehålla uppgifter om parterna, tvistefrågan och de åtgärder som ska vidtas vid förhandlingen (artikel 114.2 i civilprocesslagen).

Vid en förhandling på distans kommer domstolen i enlighet med artikel 6.2 i reglerna att ange följande i kallelsen till en förhandling på distans:

• Vilken teknisk plattform för fjärrkommunikation som kommer att användas.
• Länken till den tekniska plattformen för fjärrkommunikation eller information om när och hur länken kommer att skickas.
• Vid behov, eventuella varningar om den tekniska plattformen för fjärrkommunikation som deltagarna i förfarandet särskilt bör informeras om.
• Ett meddelande till parterna om att inlagor eller handlingar kan inges till förhandlingen i pdf-format.
• Det telefonnummer eller den e-postadress som deltagarna i förfarandet kan använda för att rapportera till domstolen om de har tekniska svårigheter som hindrar dem från att delta i förhandlingen på distans.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

När domstolen beslutar om rättegångskostnaderna ska den endast förplikta parten att ersätta de kostnader som var nödvändiga för att genomföra förfarandet. De kostnader som är nödvändiga och storleken på dessa kostnader beslutas av domstolen med noggrann prövning av samtliga omständigheter, med beaktande av bland annat reglerna för det förberedande förfarandet inför huvudförhandlingen, vilket innefattar skriftliga yttranden, en förberedande förhandling och en huvudförhandling.

När en part begär att bevis ska tas upp är den skyldig att genom domstolsbeslut i förväg deponera det belopp som krävs för att täcka de förväntade kostnaderna för bevisupptagningen. Om bevisupptagningen föreslås av båda parterna eller beslutas av domstolen på eget initiativ, begär domstolen att båda parterna ska deponera hälften av det begärda beloppet för att täcka kostnaderna. Om domstolen har beslutat att bevisupptagningen ska ske på eget initiativ, kan den besluta att endast en part ska deponera beloppet.

En part som förlorar målet i sin helhet ska stå för motpartens och intervenientens kostnader i förfarandet. Den part som förlorar målet ska ersätta de kostnader som uppkommit till följd av dennes talan.

Om parterna delvis vinner framgång i målet fastställer domstolen först hur stor andel var och en av dem har vunnit och subtraherar sedan den procentuella andelen av den mindre framgångsrika partens andel från den vinnande partens framgång. Därefter fastställer domstolen storleken på de specifika och totala kostnader för den vinnande parten som var nödvändiga för ett korrekt genomförande av förfarandet och ersätter därefter den parten för den del av dessa totala kostnader som motsvarar den återstående procentandelen efter det att parternas procentuella andel av målet har beaktats. Andelen bifall i målet bedöms på grundval av de beviljade fordringarna, varvid hänsyn även ska tas till framgången med att lägga fram bevis till stöd för yrkandena.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Vittnen får en skriftlig kallelse med uppgift om namnet på den person som kallats, tid och plats för detta, det mål i vilket de kallats samt uppgift om att de kallas som vittnen. I kallelsen görs vittnena medvetna om följderna av en omotiverad frånvaro och om deras rätt till ersättning för uppkomna kostnader. Domaren informerar vittnena om att de kan vägra att avge vittnesmål när det gäller sådant som parten delgivit dem i förtroende i deras egenskap av partens företrädare eller som parten eller en annan person har delgivit dem under bikt, och om sakförhållanden som vittnet har fått kännedom om i egenskap av advokat, läkare eller i samband med någon annan uppgift eller aktivitet, om det föreligger en skyldighet att iaktta sekretess gällande vad som framkommit i samband med denna uppgift eller aktivitet. Dessutom kan ett vittne vägra att besvara enskilda frågor av tvingande skäl, i synnerhet om han eller hon genom att svara på frågan skulle utsätta sig själv eller en släkting i upp- eller nedstigande led eller en släkting i sidled upp till tredje ledet, inbegripet sin make/maka, eller släktingar genom äktenskap i andra led – även om äktenskapet har upphört – och deras förmyndare eller myndling, adopterade förälder eller barn, för allvarlig vanära, betydande materiell skada eller åtal. En ensamdomare eller avdelningens ordförande underrättar vittnet om att han eller hon får vägra att besvara de frågor som ställs.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Domstolen kommer att be det vittne som föreslagits höras i bevisförfarandet att före förhandlingen på distans tillhandahålla domstolen en kopia eller skannad bild av sitt identitetskort eller någon annan handling som styrker identiteten för den person som ska höras. Annars kommer den att fastställa vittnets identitet på annat sätt om möjligt (artikel 8.1 i reglerna). Vid förhandlingen på distans kommer domstolen att be de övriga deltagarna i förfarandet att tillhandahålla den information som är nödvändig för att de ska kunna identifieras och vid behov fastställa deras identitet i enlighet med relevant punkt i denna artikel (artikel 8.2 i reglerna). Domstolen kommer att fastställa på vilket sätt den information som avses i denna artikel ska lämnas till domstolen (artikel 8.3 i reglerna).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Domstolen kan besluta att ett vittne ska avlägga ed avseende de förklaringar som lämnats, eller att ed ska avläggas innan vittnet hörs. Eden avläggs muntligen genom att följande anges: ”Jag svär på heder och samvete att jag har besvarat alla frågor från domstolen sanningsenligt och att jag inte har undandhållit några uppgifter som jag känner till om frågan.” Stumma vittnen som kan läsa och skriva svärs in genom att underteckna eden. Döva vittnen svär eden genom att läsa den. Om döva eller stumma vittnen inte kan läsa eller skriva svärs de in med hjälp av en tolk. Om ett vittne hörs igen behöver vederbörande inte avlägga ed på nytt, utan kommer att påminnas om den ed som redan avlagts. Det krävs ingen ed från vittnen som vid tidpunkten för förhöret inte har uppnått myndighetsålder eller är oförmögna att förstå innebörden av denna.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Innan en förhandling på distans schemaläggs kommer domstolen att undersöka om de tekniska kraven och övriga kraven för förhandlingen är uppfyllda (artikel 11.1 i reglerna). Om det efter att förhandlingen på distans har schemalagts men innan den äger rum fastställs att förhandlingen inte kan äga rum vid den planerade tidpunkten kommer domstolen att skjuta upp förhandlingen och schemalägga en ny förhandling antingen på distans eller i domstolsbyggnaden, beroende på skälen till att den tidigare förhandlingen inte ägde rum (artikel 11.2 i reglerna). I detta fall kan förhandlingen äga rum vid den planerade tidpunkten i domstolsbyggnaden i stället för på distans om omständigheterna i målet tillåter det (artikel 11.3 i reglerna). Om det uppstår tekniska problem under förhandlingen på distans kommer domstolen att försöka åtgärda dem och fortsätta förhandlingen. Om det inte är möjligt att fortsätta förhandlingen med alla deltagare i förfarandet, utan endast vissa av dem, och om detta inte hindrar en av parterna från att delta i diskussionen, kommer domstolen att fortsätta förhandlingen. Annars agerar domstolen i enlighet med punkt 2 i denna artikel (artikel 11.4 i reglerna).

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Inga ytterligare upplysningar begärs från den ansökande domstolen.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Genom lagdekret nr 149 av den 10 oktober 2022 infördes i italiensk lagstiftning möjligheten att på vissa villkor höras via audiovisuella anslutningar på distans (artikel 127a i civilprocesslagen). I ett italienskt civilrättsligt förfarande kan en förhandling genom videokonferens beslutas av domaren om endast parterna, deras advokater, åklagaren och de biträdande ledamöterna i domstolen är närvarande. Om vittnen ska höras är det dock obligatoriskt för dem att närvara personligen vid domstolen. Därför är videokonferenser inte tillåtna för förhör av vittnen vid de italienska domstolarna.

Detta innebär att när en italiensk domstol tar emot en begäran om bevisupptagning i den mening som avses i artikel 12 ff. i förordningen om bevisupptagning måste vittnet alltid inställa sig personligen vid domstolen.

Om den italienska domstolen beslutar att förhöra ett vittne vid verkställighet av en begäran i den mening som avses i artikel 12 ff. i förordningen kan den begärande domaren närvara vid förhandlingen via videokonferens, trots att en sådan möjlighet inte föreskrivs i fråga om inhemska civilrättsliga mål, eftersom detta är arrangemang som inte strider mot de grundläggande principerna i den italienska rättsordningen; principen om medborgarnas fria val att höras med sådana medel (inget tvång är möjligt i Italien) påverkas inte.

När det i stället gäller bevisupptagning av den rättsliga myndigheten i en annan medlemsstat, kan videokonferenser användas i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 19 och 20 i förordningen, eftersom förbudet mot förhör av vittnen genom videokonferens inte omfattas av de processrättsliga grunderna förrättsordningen.

I detta avseende är det förfarande som normalt tillämpas att vittnet förhörs av den utländska domstolen genom videokonferens så snart begäran har beviljats av den centralmyndighet som inrättats vid justitieministeriets generaldirektorat för internationella frågor och rättsligt samarbete.

När begäran har beviljats kan den utländska domstolen gå vidare med att förhöra vittnet med hjälp av det audiovisuella anslutningssystem som den anser vara att föredra, utan inblandning från den italienska rättsliga myndighetens sida. Den ansökande domstolen måste under alla omständigheter informera den person som begär att få vittna om att bevisupptagningen sker frivilligt och avstå från att använda tvångsåtgärder i enlighet med artikel 19.2 och 19.3 i förordningen.

Om den begärande myndigheten eller den person som har kallats att vittna uttryckligen begär det kan videokonferensen äga rum i domstolens lokaler med hjälp av utrustning som gjorts tillgänglig av kriminalvårdsavdelningen (DAP).

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Se svar på fråga 1. Vittnen kan inte förhöras av en italiensk domstol via en videokonferens även om de kan förhöras via en videokonferens av en domstol utomlands som har begärt direkt bevisupptagning.

Parterna och de tekniska rådgivarna får också förhöras via videokonferens i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 127a i civilprocesslagen och artikel 196k i genomförandebestämmelserna till civilprocesslagen, inbegripet av de italienska domstolarna.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga begränsningar för vilken typ av bevis som får beaktas via videokonferens.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Se svar på fråga 1. Med tanke på att användningen av videokonferenser, som anges ovan, endast är tillåten i fråga om direkta bevis överlåts valet av särskilda arrangemang till den ansökande domstolen. Det finns inga restriktioner och personen kan också höras från sitt hem. Den italienska staten kan dock tillhandahålla ett rum i domstolslokaler och utrustning vid kriminalvårdsavdelningen (DAP) på specifik begäran.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det är i allmänhet inte tillåtet att spela in förhör via videokonferens (artikel 196k i genomförandebestämmelserna till civilprocesslagen). Om det enligt lagen i den stat där förhandlingen äger rum är nödvändigt att spela in förhandlingen kan den ansökande domstolen dock bemyndigas att spela in förhandlingen på ett sätt som den förfogar över. Ljudinspelning av förhör i arbets- och socialförsäkringsfrågor är alltid tillåten (artikel 422 i civilprocesslagen). I fall där den utländska domstolen tar upp bevis direkt är registrering tillåten om den begärande myndighetens rättssystem tillåter detta.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Italienska domstolar håller förhör på italienska och samlar in bevis på det språket. Om en tolk behövs är det möjligt men kostnaderna bärs av parterna i målet i den begärande staten.

b) Domstolen i den ansökande staten kommer att använda det språk som föreskrivs i dess eget rättssystem, vid behov med deltagande av en tolk.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Se punkt 6.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

a) I ärenden som omfattas av artikel 12 ff. i förordningen anordnar domstolen förhandlingen, men advokaten för den part som begär bevis måste se till att vittnet kallas.

b) I de fall som avses i artikel 19 ff. i förordningen ska parterna namnge den person som ska förhöras genom videokonferens, med angivande av plats, datum och klockslag som ska fastställas av domstolen, anslutningsmetod och vilken plattform som ska användas. I fall där vittnet ska höras med hjälp av kriminalvårdsavdelningens utrustning i domstolslokaler behövs cirka 30 dagar för att organisera kontakten. Datumet måste överenskommas med den centrala italienska myndighetens kontor, eftersom det beror på tillgången till lokaler.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Italien begär inte ersättning för kostnaderna för att tillhandahålla videokonferensanläggningarna. Justitieministeriet står för dessa.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Skyldigheten att tillhandahålla sådan information åligger den begärande staten.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Om videokonferensen äger rum vid ett domstolskontor kontrollerar en domstolstjänsteman personens identitet.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Domstolen i den ansökande staten och dess lagstiftning reglerar också hur ed ska avläggas. Den italienska versionen är inte ålagd. Enligt den italienska författningsdomstolen kan ett vittne vägra att svära en religiös ed men får inte vägra att göra ett högtidligt åtagande att tala sanning.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Om personen förhörs med hjälp av utrustning som tillhandahålls av kriminalvårdsavdelningen utför den avdelning som tillhandahåller lokalerna tester för att kontrollera att programvaran och utrustningen är kompatibla och har kontakt med den ansökande domstolens kansli för att kontrollera att anslutningarna fungerar.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Om formulären i allmänhet har fyllts i korrekt behövs ingen ytterligare information (inklusive formulär N och eventuella tekniska detaljer). I annat fall samarbetar kontoren för att lösa eventuella problem eller få ytterligare information.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Bevis kan tas upp via videokonferens antingen under deltagande av domstolen i den ansökande staten eller direkt av domstolen i den medlemsstaten. När domstolen i den ansökande staten deltar i bevisupptagningen gäller civilprocessrättsliga regler. När en sådan ansökan tagits emot av domstolens kansli tilldelas målet en domare som agerar som granskare och ser till att förfarandet för bevisupptagning genomförs i enlighet med nationella regler. Domaren kommer att beordra att vittnen kallas genom personlig delgivning och fastställa ett specifikt datum då personen/vittnet ska inställa sig vid domstol.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga begränsningar eftersom alla vittnen kan höras via videokonferens. Civilprocessrättsliga regler gäller.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga begränsningar för vilken typ av bevis som kan tas upp via videokonferens. Civilprocessrättsliga regler gäller.

När ansökan inbegriper bevisupptagning av den anmodade domstolen (artiklarna 12–14 i förordningen) ska vittnet/personen inställa sig vid domstolen för att höras via videokonferens. Förhöret genomförs i en rättssal som har lämplig videokonferensutrustning och med it-personal närvarande som kan säkerställa att videokonferensen genomförs utan problem.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt den befintliga ramen för förfaranden får videokonferenser inte spelas in, men förfarandena protokollförs utförligt.

a) Om vittnesbördet tas för den ansökande domstolens räkning hålls förhöret på grekiska med en tolk närvarande som tolkar till det språk som vittnet talar.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Enligt den befintliga ramen för förfaranden får videokonferenser inte spelas in, men förfarandena protokollförs utförligt.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Om vittnet hörs för den ansökande domstolens räkning hålls förhöret på grekiska med en tolk närvarande som tolkar till det språk som vittnet talar.

b) Om vittnet hörs direkt av den ansökande domstolen hålls förhöret på den ansökande domstolens språk.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) I tvistemål ombesörjer den part som begär en tolk vanligtvis att en sådan är närvarande samt betalar ersättning till denne. Det finns ingen bestämmelse för var tolken bör befinna sig under förhöret. I praktiken är dock en tolk närvarande i rättssalen tillsammans med de övriga deltagarna.

b) Vid direkt bevisupptagning ansvarar den ansökande domstolen för att hitta en tolk.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Om förfarandet sker enligt artiklarna 12–14 i förordning (EU) 2020/1783 fastställs detaljerna för genomförandet av videokonferensen, samt övriga arrangemang, av domarna i den ansökande domstolen och den anmodade domstolen innan videokonferensen äger rum. Civilprocessrättsliga regler gäller när personen/vittnet underrättas. Personer som kallas att vittna delges därför av en förrättningsman, och personen uppmanas att inställa sig vid domstolen minst sju dagar i förväg. På utsatt datum kommer granskaren att vidare informera personen/vittnet om skälen till att de kallats och kommer att fastställa ett nytt datum för förhöret/videokonferensen, och se till att personen får tillräckligt långt varsel.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Det tillkommer inga kostnader för videokonferenser.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Den försäkran som mottagits från den ansökande domstolen.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

När en person kallas till domstol måste denne inneha de delgivna handlingarna, dvs. den kallelse som delgivits av en förrättningsman i enlighet med reglerna för rättsliga förfaranden. Om tvivel uppstår gällande den närvarande personens/det närvarande vittnets identitet får granskaren dessutom begära att få se ett id-kort, pass, körkort eller annan motsvarande officiell handling som styrker personens identitet.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Innan vittnesmålet avläggs kommer den ansvarige domaren att fråga vittnet om denne vill göra en edsvuren utsaga.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Domstolens registreringskontor ombesörjer alla arrangemang för lämpligt tekniskt stöd under och efter videokonferensen. It-personal närvarar under hela videokonferensen för att säkerställa att den genomförs utan problem.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Den ansökande domstolen tillhandahåller all information som krävs för att förfarandet ska kunna fortskrida. Eventuell ytterligare information som krävs kan lämnas när som helst innan videokonferensen äger rum.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

En domare ska besluta om användningen av videokonferenser av företrädare för det andra landet i god tid, varvid sökanden ska kontaktas individuellt innan videokonferensen inleds.

Domaren avgör alla frågor i enlighet med civilprocesslagen (Civilprocesa likums).

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Både vittnen och sakkunniga kan höras.

I artikel 108.1 i civilprocesslagen föreskrivs att ett vittne också kan höras med hjälp av en videokonferenslänk till den plats där vittnet befinner sig eller till en plats som är särskilt utrustad för detta ändamål.

I artikel 122 i civilprocesslagen föreskrivs också att en sakkunnig även kan höras med hjälp av en videokonferens med domstolen som länk till den ort där den sakkunnige befinner sig eller till en plats som är särskilt utrustad för ändamålet.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det ankommer på domstolen att avgöra dessa.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

I civilprocesslagen föreskrivs att en videokonferens ska genomföras med hjälp av en videolänk till den plats där personen i fråga befinner sig eller till en plats som är särskilt utrustad för detta ändamål.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

I enlighet med artikel 61 i civilprocesslagen registreras en domstolsförhandling i sin helhet med hjälp av tekniska hjälpmedel. Det material som erhålls genom ljudinspelning eller på annat tekniskt sätt ingår i ärendeakten och lagras tillsammans med det eller placeras och lagras i domstolens informationssystem.

När det gäller rätten för parterna i förfarandet att protokollföra domstolsförhandlingar föreskrivs i artikel 152.3 i civilprocesslagen att rättsliga förfaranden kan registreras skriftligen eller på annat sätt, förutsatt att förhörets förlopp inte avbryts. Användning av fotografi, film eller video vid domstolsförhandling är tillåten endast med domstolens tillstånd. Innan domstolen avgör denna fråga ska den höra parterna i målet.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Enligt artikel 12.2 i förordningen om bevisupptagning ska den anmodade domstolen verkställa framställningen i enlighet med sin nationella lagstiftning. Enligt artikel 13.1 i civilprocesslagen ska förfarandet i Lettland ske på det officiella språket.

b) När bevis tas upp direkt i enlighet med artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning sker domstolsförhandlingen även på det officiella språket, eftersom den domstol som deltar i verkställigheten av en framställning från ett annat land om direkt bevisupptagning enligt artikel 689.4 i civilprocesslagen är den domstol inom vars domkrets den bevisning som ska tas upp är belägen.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Artikel 691 i civilprocesslagen. Verkställighet av en framställning från ett annat land om bevisupptagning i närvaro av eller med deltagande av parter eller företrädare för den behöriga domstolen i utlandet

1. Den domstol som verkställer en framställning från ett annat land om bevisupptagning i enlighet med artikel 13 eller 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 ska underrätta företrädarna för den behöriga domstolen i det främmande landet eller parterna eller deras företrädare om tid och plats för bevisupptagningen och villkoren för deltagande.

2. Domstolen ska kontrollera om företrädarna för den behöriga domstolen i utlandet eller parterna eller deras företrädare behöver en tolk.

3. Om de personer som avses i punkt 1 i denna artikel inte förstår det officiella språket och det inte föreligger några större praktiska svårigheter, ska en tolk på begäran av företrädarna för den behöriga domstolen i utlandet eller parterna eller deras företrädare delta i bevisupptagningen.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

I båda scenarierna ska begäran om rättsligt bistånd lämnas in i god tid, helst minst 60 dagar före den planerade videokonferensen.

Tid bör avsättas före den planerade videokonferensen för att göra en testanslutning.

I en begäran om videokonferenser ska de tekniska parametrarna anges.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Artikel 694 i civilprocesslagen. Kostnader för verkställighet av en framställning från ett annat land om bevisupptagning

1) I de fall som avses i artikel 22.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 får en domstol begära att den behöriga domstolen i ett annat land betalar ett förskott för expertarvoden fram till dess att den utländska framställningen om bevisupptagning har verkställts.

2) I de fall som avses i artikel 22.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 får en domstol begära att den behöriga domstolen i ett annat land täcker följande efter det att den utländska framställningen om bevisupptagning har verkställts:

1) Arvoden till sakkunniga och tolkar.

2) De kostnader som uppstår när utlänningens framställning om bevisupptagning verkställs på begäran av den behöriga myndigheten i det främmande landet i enlighet med förfarandena i det främmande landet.

3) De kostnader som uppstår när utlänningens framställning om bevisupptagning verkställs på begäran av den behöriga myndigheten i det främmande landet med hjälp av tekniska hjälpmedel.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Det främmande landet ska utarbeta relevant information för personen i fråga.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

En domstol ska kontrollera personens identitet i enlighet med bestämmelserna i civilprocesslagen.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Ett sådant förfarande föreskrivs inte i civilprocesslagen. Den behöriga myndigheten i ett annat land får dock begära att domstolen ska avgöra frågan om ed.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Före datumet för en videokonferens och före en testvideokonferens ska de berörda parterna utbyta uppgifter om sina tekniska parametrar och uppgifter om sina kontaktpersoner (den person som befinner sig vid domstolen och den person vid den institution som tillhandahåller det tekniska biståndet).

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Teknisk information och närmare uppgifter om den tekniska specifikationen krävs.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, båda förfarandena kan användas. Majoriteten av de framställningar som skickas till Luxemburg rör hållandet av vittnesförhör av en domstol i den ansökande medlemsstaten via videokonferens.

Det finns inga särskilda bestämmelser om videokonferenser, vilket innebär att artiklarna om vittnesförhör i den nya civilprocesslagen, domarens personliga kontroller och parternas personliga inställelse är tillämpliga. Det finns för tillfället ingen rättspraxis gällande videokonferenser.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Videokonferens kan användas för att höra vittnen och i vissa fall även parter samt juridiska experter. Hittills har framställningarna dock endast gällt hörande av vittnen.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Den enda begränsningen är att vittnesförhöret måste ske på frivillig basis. Om ett vittne vägrar att höras har de luxemburgska myndigheterna inga möjligheter att förplikta dem att göra det.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Det ska vara bevismaterial som kan erhållas i domstolarnas lokaler med nödvändig teknisk utrustning.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Om den ansökande staten önskar spela in videokonferensen måste vittnen som hörs i Luxemburg på förhand ge sitt uttryckliga samtycke. Luxemburg spelar inte in videokonferensen som anmodad stat.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) franska och tyska

b) alla språk

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Domstolen i Luxemburg, som anmodad stat, är ansvarig för att vid behov tillhandahålla en tolk för att effektivt kunna kommunicera med antingen myndigheterna i den ansökande staten eller med den person som ska höras. Tolken måste närvara vid den domstol som ansvarar för bevisupptagningen.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

De luxemburgska myndigheterna, närmare bestämt den domstol som är behörig att ta upp bevis, har kontakt med myndigheterna i den ansökande staten för att ordna ett datum och en tidpunkt för videokonferensen. Fristen en kallelse till rätten måste vara minst 15 dagar. De luxemburgska myndigheterna ansvarar för att personerna kallas.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnader för användningen av videokonferenser och vittnenas utgifter betalas av Luxemburgs stat. Den ansökande staten står för tolkningskostnaderna.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Personen ska informeras i kallelsebrevet och av domaren eller en domstolspersonal före videokonferensen.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Domstolen i Luxemburg utför i egenskap av anmodad stat en identitetskontroll genom att kontrollera identitetshandlingarna i början av förhandlingen.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Vittnen måste svära på att säga sanningen. De informeras om att mened kan bestraffas med böter och fängelse.

Löftet avläggs vid den ansökande domstolen.

När det gäller artikel 19 tillämpar den ansökande staten sina egna villkor. Den domare som är närvarande vid videokonferensen i Luxemburg, som anmodad stat, ingriper endast i händelse av problem.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

På utsatta dag och klockslag för videokonferensen ska en domare, en registrator, en tekniker och vid behov en tolk närvara.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

För att kunna genomföra en videokonferens måste ett antal tekniska frågor klargöras. För att vittnesförhör via videokonferens ska avlöpa väl krävs förberedelser och ett gott samarbete mellan kontaktpunkterna.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Enligt lag CXXX från 2016 om civilprocesslagen (A polgári perrendtartásról szóló 2016. évi CXXX. Törvény på ungerska) (civilprocesslagen) gör det möjligt för domstolen att, antingen på förslag av en part eller på eget initiativ, besluta att en part, andra deltagare i domstolsförfarandet, ett vittne eller en sakkunnig ska höras och – förutsatt att ägaren till det föremål som ska inspekteras inte motsätter sig det – att en inspektion ska genomföras via ett elektroniskt kommunikationsnät. Beslut kan fattas om hörande via ett elektroniskt kommunikationsnät om det är lämpligt, till exempel för att påskynda förfarandet, om ett hörande på den plats som utsetts för utfrågningen skulle vara svår att anordna eller oproportionerligt kostsam eller om det krävs för att skydda ett vittne.

Reglerna om hörande via ett elektroniskt kommunikationsnät finns i kapitel XLVII i civilprocesslagen och i justitieministerns dekret nr 19/2017 av den 21 december 2017 om användning av elektroniska kommunikationsnät i civilrättsliga förfaranden och prövningar (A polgári eljárásban a tárgyalás, a meghallgatás elektronikus hírközlő hálózat útján történő megtartásáról szóló 19/2017. (XII. 21.) IM rendelet på ungerska) (justitieministerns dekret nr 19/2017).

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga restriktioner för de personer som kan höras via videokonferens. Denna metod kan användas för att höra parterna och andra deltagare i domstolsförfarandet, vittnen, sakkunniga och ägare till objekt som ska inspekteras.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Förhör, prövningar eller inspektioner med hjälp av ett elektroniskt kommunikationsnät kan användas för att höra parter och andra deltagare i domstolsförfarandet, vittnen och sakkunniga, eller för att genomföra en inspektion.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Höranden via elektroniskt kommunikationsnät kan äga rum i domstolens eller ett annat organs lokaler, i separata lokaler som inrättats för detta ändamål, förutsatt att de villkor som är nödvändiga för att det elektroniska kommunikationsnätet ska fungera är uppfyllda.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Enligt civilprocesslagen kan domstolen i domstolsskedet – på begäran av endera parten eller på eget initiativ – besluta att protokoll från förhör, prövningar eller inspektioner som genomförs via ett elektroniskt kommunikationsnät ska upprättas med hjälp av kontinuerliga och samtidiga video- och ljudinspelningar, om de tekniska villkoren för detta är uppfyllda.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

När det gäller framställningar enligt artiklarna 12–14 i förordning (EG) nr 2020/1783 ska bestämmelserna i civilprocesslagen tillämpas i enlighet med artikel 12.2. Enligt civilprocesslagen genomförs domstolsförfaranden på ungerska, men ingen får missgynnas på grund av bristande kunskaper i ungerska. Varje person har rätt att använda sitt modersmål i domstolsförfaranden, eller sitt regionala språk eller minoritetsspråk om detta föreskrivs i internationella konventioner. Domstolen är skyldig att använda en tolk när så behövs. Enligt artikel 12.3 i förordning 2020/1783 kan den ansökande domstolen dessutom begära att framställningen verkställs i enlighet med ett särskilt förfarande som föreskrivs i dess nationella lagstiftning. Den anmodade domstolen ska verkställa framställningen i enlighet med det särskilda förfarandet, såvida inte detta skulle vara oförenligt med dess nationella lagstiftning eller den inte kan göra det på grund av betydande praktiska svårigheter. Om den anmodade domstolen av något av dessa skäl inte följer uppmaningen att verkställa framställningen i enlighet med ett särskilt förfarande, ska den underrätta den ansökande domstolen om detta.

Vid framställningar enligt artiklarna 19–21 ska den direkta bevisupptagningen ske i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där den ansökande domstolen är belägen, i enlighet med artikel 19.8 i förordning (EG) nr 2020/1783.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

När det gäller framställningar enligt artiklarna 12–14 är den anmodade domstolen, om det är nödvändigt för att säkerställa att en parts modersmål eller ett regionalt språk eller minoritetsspråk används, skyldig att använda tolk.

Civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser om exakt var tolken ska befinna sig vid ett hörande via elektroniskt kommunikationsnät. Det preciseras emellertid att tolkarna ska vara närvarande i lokaler som är avsedda för sådana prövningar. På grundval av justitieministerns dekret 19/2017 ska tolken vara synlig på den överförda inspelningen.

Vid framställningar enligt artiklarna 19–21 ska den ansökande domstolen på begäran få hjälp med att hitta en tolk i enlighet med artikel 20.2.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Beslutet om hörande via elektroniskt kommunikationsnät delges de personer som kallats samtidigt som kallelsen till förhandling, förhör eller inspektion. Domstolen skickar utan dröjsmål ett beslut om hörande via elektroniskt kommunikationsnät till den domstol eller ett annat organ som tillhandahåller den särskilda utrustningen för förhör via ett elektroniskt kommunikationsnät.

Civilprocesslagen innehåller inga särskilda bestämmelser om kallelse till prövning via ett elektroniskt kommunikationsnät. En kallelse att närvara vid en förhandling ska skickas så att mottagningsbeviset som bekräftar att det har delgetts i enlighet med lagen kan återsändas till domstolen före förhandlingen.

Det första förhöret ska planeras så att kallelsen, som huvudregel, delges parterna minst femton dagar före dagen för hörandet. Domstolen kan i brådskande fall förkorta denna period.

Vid ansökningar enligt artiklarna 19–21 ska bestämmelserna i artiklarna 19.4 och 19.8 tillämpas.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Kostnaderna varierar och måste täckas av den ansökande domstolen (med säkerhet eller förskott) om den anmodade domstolen begär det. Parternas skyldighet att bära dessa avgifter eller kostnader regleras av lagen i den medlemsstat där den ansökande domstolen är belägen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

xxx

Enligt artikel 19.2 i förordning 2020/1783 ska den ansökande domstolen informera den berörda personen om att prövningen är frivillig. Enligt avsnitt 80.6 aa i lag XXVIII från 2017 om internationell privaträtt (A nemzetközi magánjogról szóló 2017. évi XXVIII. Törvény på ungerska), måste den ungerska domstol som deltar i anordnandet av videokonferensen också informera vittnet som ska höras om att deras medverkan är frivillig.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Identiteten hos den person som ska höras via videokonferens kontrolleras på grundval av

• de uppgifter som lämnats av personen i fråga för att kontrollera dennes identitet och adress, och
• uppvisande med tekniska hjälpmedel i enlighet med lag av deras officiella identitetshandling eller uppehållshandling.

Om domstolen har beslutat att uppgifterna om ett vittne ska behandlas konfidentiellt måste det vid uppvisandet av vittnets officiella identitetshandling eller uppehållshandling med tekniska hjälpmedel i enlighet med lag säkerställas att sådana uppgifter endast kan ses av ordföranden eller justitiesekreteraren, om prövningen eller inspektionen utförs av en registrator.

Domstolen använder även elektroniska medel eller direkta databassökningar för att bekräfta att

• de uppgifter som lämnas av den person som ska höras för att kontrollera att dennes identitet och adress överensstämmer med registren, och
• den officiella handling och den uppehållshandling som läggs fram av den person som ska undersökas som identitetsbevis stämmer överens med registren och är giltiga.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Civilprocesslagen innehåller inga bestämmelser om ed vid domstolsförfaranden.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

I civilprocesslagen föreskrivs att det ska finnas en person som ansvarar för att den tekniska utrustning som krävs för prövningar är driftssäkra och fungerar via ett elektroniskt kommunikationsnät vid de särskilda anläggningarna.

Operatören ska se till att den tekniska utrustning för prövningen är fullt funktionsduglig innan prövningen inleds. Om det finns hinder för den normala driften av utrustningen ska operatören utan dröjsmål rapportera problemet till den domare som är närvarande på den plats där förhandlingen ska äga rum och se till att problemet undanröjs. Problemet och de vidtagna åtgärderna rapporteras sedan skriftligen till verksamhetsutövarens närmaste chef. Hörandet via elektroniskt kommunikationsnät kan inte inledas eller fortsätta förrän problemet har lösts. Det steg i förfarandet som pågår när problemet eller funktionsfelet i den tekniska utrustning som används för hörandet via elektroniskt kommunikationsnät uppstod ska upprepas vid behov.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

I allmänhet krävs inga ytterligare uppgifter.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Bevis av personer som hörs via videokonferens får tas upp direkt av domstolen i den ansökande medlemsstaten på grundval av framställningar enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning. Den behöriga myndigheten får utse en maltesisk domstol att delta i bevisupptagningen enligt artikel 19.4 i förordningen om bevisupptagning. I sådana fall får den maltesiska domstolen utse ett domstolsbiträde för detta ändamål i enlighet med artikel 97A.3 i organisations- och civilprocesslagen (kapitel 12 i Maltas lagsamling).

När det gäller framställningar enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning får den anmodade domstolen efter eget gottfinnande tillåta bevisupptagning via videokonferens på de villkor och enligt de anvisningar som den anser nödvändiga. Detta regleras i artikel 622B.2 i organisations- och civilprocesslagen (kapitel 12 i Maltas lagsamling). Enligt denna bestämmelse får den anmodade domstolen också besluta att bevisupptagning via videokonferens ska ske med deltagande av den ansökande domstolen när så är lämpligt.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga sådana begränsningar. Vittnen, sakkunniga och parter får alla höras via videokonferens, såvida detta inte strider mot grundläggande principer i nationell rätt. Samma regler gäller för vittnens kompetens, oavsett om vittnet hörs personligen eller via videokonferens.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga sådana begränsningar, under förutsättning att framställningen om bevisupptagning inte strider mot grundläggande principer i nationell rätt.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt artikel 622B.2 i organisations- och civilprocesslagen (kapitel 12 i Maltas lagsamling) får den anmodade domstolen själv avgöra var förhöret via videokonferens ska äga rum. I praktiken hålls videokonferensen ofta i domstolsbyggnaden.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja, ljud- och bildupptagning av bevis är tillåten med hjälp av det befintliga inspelningssystemet vid domstolarna i enlighet med artikel 622B.1 i organisations- och civilprocesslagen (kapitel 12 i Maltas lagsamling).

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Vid framställningar enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning ska förhöret hållas på maltesiska eller engelska, beroende på omständigheterna, enligt artikel 2 i lagen om rättsliga förfaranden (om användningen av engelska språket) (kapitel 189 i Maltas lagsamling). Om den person som vittnar varken förstår maltesiska eller engelska får den anmodade domstolen utse en tolk.

Vid framställningar enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning beror förhandlingens språk på om bevisupptagningen ska ske med deltagande av en maltesisk domstol eller av ett utsett rättsligt biträde (se fråga 1).

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Vid framställningar enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning utses tolkar av den anmodade domstolen i enlighet med artikel 596 i organisations- och civilprocesslagen (kapitel 12 i Maltas lagsamling). Tolkar utses preliminärt på bekostnad av den part som kallar vittnet. Tolkarna ska befinna sig på den plats där den anmodade domstolen beslutar att förhöret ska hållas (se fråga 4).

Vid framställningar enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning ankommer det på den ansökande domstolen att utse tolkar och besluta var de ska befinna sig.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Vid framställningar enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning kallas den person som ska höras att infinna sig vid den tidpunkt och på den plats som anges i kallelsen. Kallelsen bör upprättas minst en månad innan förhöret ska hållas, så att kallelsen hinner delges den person som ska höras.

Vid framställningar enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning får den person som ska höras underrättas direkt om tid och plats för förhöret av den ansökande domstolen. Alternativt ska den person som ska höras underrättas om tid och plats för förhöret av den behöriga myndigheten via e-post eller telefon. Den anmodade domstolen bör därför tillhandahålla nödvändiga kontaktuppgifter för den person som ska höras.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Det kostar inget att använda videokonferens.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

I sådana fall åligger det den ansökande domstolen enligt artikel 19.2 i förordningen om bevisupptagning att, innan den lämnar in sin framställning om direkt bevisupptagning, säkerställa att bevisupptagningen sker på frivillig grund.

Om den ansökande domstolen inte kan tillhandahålla kontaktuppgifter för den person som ska höras (såsom avses i fråga 8) ska detta i allmänhet ses som en indikation på att kravet i artikel 19.2 i förordningen om bevisupptagning inte har uppfyllts, såvida inte andra sätt att kontrollera efterlevnaden av denna bestämmelse kan fastställas genom ömsesidigt samarbete mellan de ansökande och anmodade domstolarna eller de behöriga myndigheterna.

Om en maltesisk domstol eller ett domstolsbiträde har utsetts att delta i förhöret enligt artikel 19.4 i förordningen om bevisupptagning får domstolen eller domstolsbiträdet, beroende på omständigheterna, dessutom direkt underrätta den person som ska höras om att bevisupptagningen sker på frivillig grund.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Om en framställning görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning fastställer den anmodade domstolen identiteten på den person som ska höras och kontrollerar vid behov den personens identitetskort eller pass. I praktiken är det ofta så att förhöret inleds med att vittnet ombeds att uppge sitt namn under ed.

Om en framställning görs enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning ankommer det på den ansökande domstolen att kontrollera identiteten på den person som ska höras.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

I nationell lagstiftning regleras i regel avläggandet av ed i organisations- och civilprocesslagen (kapitel 12 i Maltas lagsamling). Vittnen som bekänner sig till den romersk-katolska tron ska avlägga eden i enlighet med de traditioner som tillämpas av de som tillhör den tron, medan vittnen som inte bekänner sig till den tron ska avlägga eden på det sätt som de anser vara mest bindande för deras samvete. Vittnen lovar och försäkrar att de ska säga sanningen, hela sanningen och ingenting annat än sanningen.

Det finns dock inga nationella krav på att avlägga ed som är tillämpliga vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning. Det ankommer på den ansökande domstolen att administrera eden i enlighet med lagen i den medlemsstat där den ansökande domstolen ligger.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Följande person är kontaktperson:

Nathalie Cutajar, biträdande förste kontorist

Kontakt: +356 25902346

nathalie.cutajar@courtservices.mt

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Innan dagen för hörandet krävs följande från den ansökande domstolen:

1. Tidszon.
2. Fastställande av tillfälle för testning (datum och tid).
3. Fastställd IP-adress.
4. Uppgifter om den tekniska kontaktpersonen.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Det finns inga allmänna bestämmelser på detta område i den nederländska civilprocessrätten. Det finns dock inte något som hindrar att bevis tas upp genom videokonferens, och följaktligen är det enligt lagstiftningen möjligt att tillämpa sådan bevisupptagning i dessa fall.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Om en person kan höras enligt civilprocessrätten är det i princip även möjligt att höra denne via videokonferens. Det finns inga särskilda civilprocessrättsliga bestämmelser på detta område.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga bestämmelser om särskilda begränsningar. De nationella civilprocessrättsliga bestämmelserna gäller.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Det finns inga särskilda bestämmelser om att höras via videokonferens. De nationella civilprocessrättsliga bestämmelserna gäller. Den allmänna regeln är att personer ska höras i domstol. Undantag får göras om ett vittne är sjukt eller på annat sätt förhindrat att resa till domstolen (artikel 175 i civilprocesslagen).

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

När en nederländsk domstol hör ett vittne via videokonferens anses detta likvärdigt med en direktsändning av en vanlig förhandling. Enligt lag ska en avskrift göras när ett vittne hörs av en undersökningsdomare. Samma regler gäller när ett vittne hörs via videokonferens, och därför måste en avskrift även göras av dessa förhör. Lagstiftningen förbjuder inte att det utöver avskriften görs en bild- eller ljudinspelning, men denna inspelning ska inte jämställas med domstolens avskrift.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Om den anmodade domstolen är belägen i Nederländerna hålls förhöret på nederländska. Inga särskilda regler gäller i detta avseende. De nederländska genomförandebestämmelserna tillåter att en behörig myndighet fastställer villkor för direkt upptagning av bevisning om den anser att detta är användbart eller nödvändigt av rättssäkerhetsskäl.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Den nederländska civilprocesslagstiftningen innehåller inte några särskilda arrangemang för tolkar. I tvistemål i Nederländerna måste parterna i princip tillhandahålla sina egna tolkar.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Enligt de nederländska genomförandebestämmelserna kan den anmodade domstolen fastställa vilken av parterna som är ansvarig för kallelser till följd av en begäran om bevisupptagning.

Kallelser som inte utfärdas av en av parterna utfärdas av domstolssekreteraren vid den anmodade domstolen. Enligt den nederländska civilprocesslagstiftningen måste vittnen kallas minst en vecka (enligt den kommande lagstiftningen minst 10 dagar) före förhöret.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Parterna behöver inte står för kostnaderna för den särskilda bevisupptagningsformen och kommunikationstekniken. Enligt nederländsk lag övervältras inte dessa kostnader. Kostnaderna bärs av staten, från vilken ersättning kan begäras enligt artikel 18.2 och artikel 10.4 i förordning (EG) nr 1206/2001.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Om den direkta bevisupptagningen innebär att en person ska höras ska den ansökande domstolen i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1206/2001 informera den berörda personen om att bevisupptagningen sker på frivillig grund. Några ytterligare krav finns inte.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Enligt den nederländska civilprocesslagstiftningen ankommer det på domstolen att kontrollera identiteten (artikel 177 i civilprocesslagen).

Domaren ber vittnena att ange efternamn, förnamn, ålder, yrke och bosättningsort. Vittnena tillfrågas även om sitt eventuella förhållande till parterna (blodsband eller svågerskap, anställning).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Enligt den nederländska civilprocesslagstiftningen avläggs eden eller bekräftelsen inför domaren före förhöret. Vittnet anger att han eller hon kommer att säga sanningen och ingenting annat än sanningen. Vittnen som medvetet inte talar sanning begår mened. Direkt bevisupptagning sker i enlighet med lagen i den ansökande staten.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

En internationell begäran om rättshjälp vid bevisupptagning genom videokonferens görs tillsammans med den behöriga domstolens it-supportavdelning (Spirit). Denna står för själva genomförandet av de tekniska och logistiska lösningar som valts.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Den behöriga myndigheten kan begära sådana uppgifter.

Obs. Nyligen ändrades ursprungsversionen på av den här sidan. Våra översättare håller på att översätta den nya sidan till svenska.

Bevisupptagning genom videokonferens - Österrike

Justitieministeriet har en anställd som är ansvarig för att sköta utrustningen på alla platser där det finns videoanläggningar. Denna person kan sköta anläggningen och göra mindre anpassningar av inställningarna. All videokonferensutrustning är kopplad till en central enhet inom förbundsjustitieministeriets (Bundesministerium für Justiz, BMJ) it-enhet. Därifrån kan it-enheten finjustera varje videokonferensanläggning i hela Österrike.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Båda typerna av bevisupptagning via videokonferens är möjliga och tillåtna i Österrike. Österrikisk civilprocessrätt regleras för tvistemål i civilprocesslagen (Zivilprozessordnung – ZPO) och för förfaranden för frivillig rättsvård i lagen om rättsvårdsärenden (Außerstreitgesetz, AußStrG). I civilprocesslagen återfinns bestämmelserna om bevisupptagning i § 266–389 och i lagen om rättsvårdsärenden i § 16, 20 och 31–35 (delvis med hänvisning till civilprocesslagen) samt i de enskilda bestämmelser som reglerar särskilda typer av förfaranden, som i § 85 om skyldigheten att samarbeta i faderskapsmål. De relevanta nationella förfarandena och lagbestämmelserna beskrivs i detalj i svaren på nedanstående frågor och i faktabladet ”Bevisupptagning – Österrike”.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

I enlighet med § 277 i civilprocesslagen (tvistemål) och § 35 i lagen om rättsvårdsärenden, jämfört med § 277 i civilprocesslagen (förfaranden för frivillig rättsvård), kan videokonferenser användas för bevisupptagning och således även för hörande av parter, vittnen och sakkunniga.

Genom § 3 i den första covid-19-lagen för rättsväsendet (1. COVID-19-Justiz-Begleitgesetz) (Österrikes officiella kungörelseorgan [BGBl.] I 16/2020, i dess ändrade lydelse enligt BGBl. I 224/2022) blev det för första gången möjligt att i civilrättsliga förfaranden genomföra muntliga förhandlingar och förhör med hjälp av kommunikationsteknik för ljud- och bildöverföring utan att parterna eller deras företrädare är fysiskt närvarande, förutsatt att de ger sitt samtycke. Denna bestämmelse gör det också möjligt att använda sådan teknik för bevisupptagning vid eller utanför muntliga förhandlingar även om villkoren i § 277 i civilprocesslagen inte är uppfyllda, så att personer som bör delta i förfarandet också kan delta.

Denna bestämmelse infördes som svar på pandemin, i syfte att minska den personliga kontakten till det absolut nödvändiga och undvika direkt kontakt under muntliga förhandlingar mellan personer som normalt inte skulle träffas.

Den första covid-19-lagen för rättsväsendet (BGBl. I 16/2020, i dess ändrade lydelse enligt BGBl. I 224/2022) löper ut den 30 juni 2023.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

I enlighet med § 277 i civilprocesslagen (tvistemål) och § 35 i lagen om rättsvårdsärenden, jämfört med § 277 i civilprocesslagen (förfaranden för frivillig rättsvård), kan videokonferenser användas för bevisupptagning. Det kan emellertid finnas praktiska hinder, till exempel när skriftliga handlingar eller besiktning ska användas i bevisupptagningen.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Alla personer kan kallas av distriktsdomstolen och höras där genom videokonferens. Alla domstolar, åklagarmyndigheter och fängelser i Österrike är utrustade med minst en videokonferensanläggning.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Det finns inte några generella bestämmelser i österrikisk rätt om dataskydd för inspelning av förhör genom videokonferens i civilrättsliga mål. Därför krävs godkännande av inspelningen från alla personer som deltar i videokonferensen. Detta gäller vid indirekt bevisupptagning, som, enligt artikel 12.2 i förordning (EU) nr 2020/1783 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (förordningen), ska genomföras enligt lagstiftningen i den anmodade staten.

En framställning om direkt bevisupptagning ska emellertid göras i enlighet med lagstiftningen i den ansökande staten (artikel 19.8 i förordningen). Om det enligt denna lagstiftning är tillåtet med inspelning av videokonferenser utan de berörda personernas godkännande är detta tillåtet också ur österrikisk synvinkel.

I princip kan förhör genom videokonferens spelas in på samtliga videokonferensanläggningar. På platser där domstolsförfaranden generellt spelas in (vid många brottmålsdomstolar) kan den befintliga tekniska utrustningen användas för inspelning av förhör genom videokonferens. Ett förhör kan även spelas in på andra platser genom att ett motsvarande lagringsmedium installeras.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Enligt artikel 12.2 i förordningen ska bevisupptagning av en anmodad domstol genomföras enligt lagstiftningen i den medlemsstat där domstolen är belägen. Förhöret ska därför genomföras på tyska (i vissa österrikiska domstolar är också kroatiska, slovenska eller ungerska tillåtet). Den ansökande domstolen kan ansöka om att dess eget officiella språk (eller något annat språk) ska användas som del av ett särskilt förfarande för att verkställa framställningen om bevisupptagning. Den anmodade domstolen kan dock tillbakavisa detta, t.ex. om det är omöjligt på grund av betydande praktiska svårigheter (artikel 12.3 i förordningen).

b) Enligt artikel 19.8 i förordningen ska bevisupptagning av en ansökande domstol genomföras i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där domstolen är belägen, och således på ett av de officiella språk som är tillåtna enligt denna lagstiftning. Som anmodad medlemsstat har dock Österrike enligt artikel 19.4 rätt att som villkor för bevisupptagningen kräva att dess språk används.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Vid indirekt bevisupptagning är i första hand den anmodade domstolen ansvarig för att tillhandahålla tolkar, oberoende av eventuell ersättning av kostnader enligt artikel 22.2 i förordningen. De berörda domstolarna ska emellertid samarbeta på ett konstruktivt sätt (liksom på andra områden).

Enligt artikel 20 i förordningen är i första hand den ansökande domstolen ansvarig för att tillhandahålla tolkar vid direkt bevisupptagning. I artikel 20.2 fastställs dock en skyldighet för den anmodade medlemsstaten att hjälpa till.

Beslutet om från vilken stat tolkarna ska komma och var de ska närvara ska fattas utifrån vad som är lämpligt i det enskilda fallet.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

En person som ska höras genom videokonferens i Österrike kallas på samma sätt och är föremål för samma frister som om denne skulle ha kallats till domstolen där förhandlingen hålls.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Det uppkommer inte några samtalskostnader vid användning av videokonferens via IP-protokoll. För videokonferenser via ISDN uppkommer avgifter för den som ringer upp, precis som vid ett telefonsamtal. Dessa avgifter varierar beroende på var den anläggning som används är belägen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Detta ankommer huvudsakligen på den ansökande domstolen, vilken är bunden av artikel 19.2 i förordningen och i regel själv kallar de berörda personerna till videokonferensen. Om den österrikiska centrala myndigheten eller en österrikisk domstol upptäcker att artikel 19.2 i förordningen eventuellt har åsidosatts vid förberedelse eller genomförande av direkt bevisupptagning ska myndigheten eller domstolen, i samarbete med den ansökande domstolen, säkerställa att denna bestämmelse följs. Anställda vid österrikiska domstolar utbildas i att tillämpa förordning (EU) nr 2020/1783 och de har även tillgång till unionens Handledning för videokonferenser vid gränsöverskridande förfaranden genom justitieministeriets intranät.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Personens identitet bekräftas genom identitetshandling med fotografi. Dessutom kontrolleras personens identitet som en del av förhöret (§ 340.1 i civilprocesslagen).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

I § 377 och 379 i civilprocesslagen regleras avläggande av ed för parterna och för vittnen i § 336–338 i samma lag.

Både parter och vittnen är skyldiga att avlägga ed. Medan parterna enligt lag inte kan tvingas att avlägga ed kan vittnen bestraffas om de rättsstridigt vägrar att avlägga ed (§ 325 och 326 i civilprocesslagen). Straffet är detsamma som vid vägran att vittna och innefattar böter eller upp till sex veckors fängelse.

Enligt § 288.2 i strafflagen (Strafgesetzbuch, StGB) ska den som lämnar eller bekräftar ett falskt vittnesmål under ed, eller på annat sätt falskeligen avlägger ed, bestraffas med fängelse mellan sex månader och fem år.

Osanna uppgifter som lämnas av en part som inte har avlagt ed är däremot inte straffbara. Ett vittne som inte har avlagt ed och som lämnar osanna uppgifter kan däremot dömas till upp till tre års fängelse (§ 288.1 i strafflagen).

I enlighet med artikel XL i lagen om införande av civilprocesslagen (Einführungsgesetz zur Zivilprozessordnung, EGZPO) ska bestämmelserna i lagen av den 3 maj 1868, Reichsgesetzblatt nr 33 (edslydelsen och andra formaliteter), följas (se https://alex.onb.ac.at/cgi-content/alex?aid=rgb&datum=18680004&seite=00000067).

Enligt § 336.1 och 377.1 i civilprocesslagen kan och får personer som tidigare har dömts för mened, som är under 14 år eller som på grund av bristande mognad eller ett förståndshandikapp inte förstår vad det innebär att avlägga ed, inte heller avlägga ed.

Ovannämnda bestämmelser om förhör av vittnen eller parter under ed är inte tillämpliga i förfaranden enligt lagen om rättsvårdsärenden (§ 35 i lagen om rättsvårdsärenden).

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Justitieministeriet har en anställd som är ansvarig för att sköta utrustningen på alla platser där det finns videoanläggningar. Denna person kan sköta anläggningen och göra mindre anpassningar av inställningarna. All videokonferensutrustning är kopplad till en central enhet inom förbundsjustitieministeriets it-enhet. Därifrån kan it-enheten finjustera varje videokonferensanläggning i hela Österrike.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Följande uppgifter krävs från den ansökande domstolen:

• IP-adress och/eller ISDN-nummer samt riktnummer.
• Namn, telefonnummer och e-postadress till en anställd vid den ansökande domstolen som är tekniskt ansvarig för fjärrutrustningen.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

I Polen får bevis tas upp genom videokonferens i enlighet med artiklarna 12–14 och artiklarna 19–21 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2020/1783 av den 25 november 2020 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Bestämmelser om videokonferenser finns i civilprocesslagen, närmare bestämt i artiklarna 151.2 och 235.2, och i justitieministerns förordning av den 11 mars 2024 om de typer av teknisk utrustning och tekniska resurser som används i domstolsbyggnader för bevisupptagning under distansförhandlingar i civilrättsliga förfaranden, metoder för användning av sådan teknisk utrustning och sådana tekniska resurser och metod för lagring, reproduktion och kopiering av de uppgifter som registrerats under bevisupptagning (Polens officiella kungörelseorgan 2024, punkt 357) och justitieministerns meddelande av den 5 mars 2024 avseende tekniska standarder för programmering och maskinvarukrav för deltagande i distansförhandlingar (Polens officiella kungörelseorgan, justitieministeriet 2024, punkt 82).

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

I polsk lagstiftning finns inga begränsningar av denna typ, utan såväl sakkunniga, parter som vittnen kan samtliga höras via videokonferens.

Den domstol som avgör ärendet får förordna att bevisning ska tas upp på distans i samband med en distansförhandling, såvida inte bevisningens karaktär förhindrar detta (artikel 235.2 i civilprocesslagen).

En part får invända mot att ett vittne hörs utanför rättssalen genom distansförhandling, dock inte mer än sju dagar efter det att den aktuella parten underrättats om avsikten att ta upp bevisning på detta sätt. Om en invändning inges och godkänns kallar rätten vittnet att personligen inställa sig i rättssalen (artikel 263.1 i civilprocesslagen).

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

I polsk lagstiftning finns inga särskilda begränsningar för vilka typer av bevisning som kan tas upp via videokonferens, utan endast ett krav på att bevisningens karaktär inte utgör något hinder mot detta (artikel 235.2 i civilprocesslagen). I praktiken kan det visa sig omöjligt eller mycket svårt att ta upp viss bevisning via videokonferens (t.ex. bevisning som ska kontrolleras visuellt). Den slutliga bedömningen överlåts till domstolen.

Rättens ordförande får förordna att en offentlig förhandling ska hållas med hjälp av teknik som möjliggör att den hålls på distans (distansförhandling), förutsatt att karaktären hos de aktiviteter som ska genomföras i samband med förhandlingen inte utgör ett hinder för detta samt att parternas processuella rättigheter kan skyddas fullt ut och ett korrekt genomförande av förfarandet säkerställas genom distansförhandling. I detta fall är domare och protokollförare närvarande i rättssalen, medan de övriga personer som deltar i förhandlingen inte behöver vara närvarande i domstolens lokaler. En ljud- och bildinspelning av de processuella aktiviteter som äger rum i rättssalen överförs till den plats där de personer som deltar i förhandlingen och som förklarat att de avser delta på distans befinner sig samt från den plats där dessa deltagare befinner sig till den byggnad där den aktuella domstolen genomför förfarandet (artikel 151.2 i civilprocesslagen).

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Om förhöret hålls via videokonferens måste den person som hörs och andra parter i förfarandet som inte befinner sig i rättssalen infinna sig i en annan domstols lokaler eller på en annan plats.

En person som deltar i ett distansmöte från en annan plats än domstolens lokaler är skyldig att informera domstolen på den ort där han eller hon befinner sig och att göra allt för att säkerställa att förhållandena i hans eller hennes bostad är förenliga med domstolens värdighet och inte hindrar personen från att utföra de processuella åtgärder i vilka han eller hon deltar. Om personen vägrar lämna uppgifterna eller uppträder på ett sätt som ger upphov till rimliga tvivel om att de processuella åtgärder i vilka han eller hon deltar på distans kommer att genomföras korrekt får rätten kalla personen att personligen infinna sig i rättssalen.

En person som deltar i ett distansmöte måste, på begäran av rättens ordförande, uppge den plats där han eller hon befinner sig och vilka andra personer som är närvarande där.

Om det rör sig om en frihetsberövad person ska en företrädare för fängelse- eller häktningsanläggningen, personens eventuella ombud och en tolk (om en sådan utsetts) också delta i förfarandet.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Mötesprotokollet upprättas i regel antingen med hjälp av ljud- eller bild- och ljudinspelningsutrustning. I detta fall spelas även förhör via videokonferens in av domstolen på eget initiativ. Om endast ett skriftligt mötesprotokoll upprättas (t.ex. om lämplig utrustning saknas i domstolslokalen) spelas mötet dock inte in, utan förs till protokollet – inbegripet om det hålls via videokonferens. I detta fall är det dock möjligt för en part att spela in mötet med hjälp av en anordning för ljudinspelning (t.ex. en mobiltelefon med diktafonfunktion). Domstolens samtycke krävs inte – parten är endast skyldig att underrätta domstolen om sin avsikt att spela in ljudet.

En ljud- och bildinspelning av de processuella aktiviteter som äger rum i rättssalen ska överföras till den plats där de personer som deltar i förhandlingen och som förklarat att de avser delta på distans befinner sig samt från den plats där dessa deltagare befinner sig till den byggnad där den aktuella domstolen genomför förfarandet.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Vid ett förhör enligt artiklarna 12–14 är regeln att förhöret ska hållas på polska. Enligt polsk lagstiftning är det inte möjligt att hålla förhör inför en polsk domstol på ett annat språk än polska.

b) Vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 fastställer den ansökande domstolen på vilket språk förhöret ska hållas. I enlighet med artikel 19.4 i förordning (EU) nr 2020/1783 får Polens centrala organ dock uppställa villkoret att förhöret ska hållas på polska eller att en översättning till polska ska tillhandahållas. Detta gäller särskilt den situation som avses i artikel 19.4 andra stycket i förordningen, dvs. när en polsk domstol deltar i den direkta bevisupptagningen.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Vid förhör enligt artiklarna 12–14 erbjuds tolk av den polska domstolen i egenskap av anmodad domstol. I reglerna anges inte var tolken ska infinna sig, utom när den person som begär tolk är frihetsberövad (se punkt 4 ovan).

Vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen ska den ansökande domstolen tillhandahålla en tolk. Den ansökande domstolen beslutar också var tolken ska infinna sig under förhöret. Enligt artikel 19.4 i förordning (EU) nr 2020/1783 får Polens centrala organ uppställa villkoret att tolken ska infinna sig på en viss plats.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

a) Vid ett muntligt hörande i enlighet med artiklarna 12–14 underrättar den polska domstolen, i egenskap av anmodad domstol, den person som ska höras om tid och plats för förhöret genom att skicka en kallelse i enlighet med polsk lag (särskilt artiklarna 131–147 i civilprocesslagen). Detta sker oftast genom rekommenderat brev. Kallelsen ska skickas senast en vecka före det planerade förhörsdatumet. I undantagsfall kan denna tidsfrist förkortas till tre dagar (artikel 149 i civilprocesslagen). I praktiken innebär detta att förhörsdatumet måste fastställas ungefär en månad i förväg. Domstolen kan också informera personen på ett annat sätt som den finner lämpligast (t.ex. per telefon eller e-post) och om den anser det nödvändigt för att påskynda handläggningen av målet. Enligt artikel 149¹ i civilprocesslagen får domstolen kalla parter, vittnen, sakkunniga eller andra personer på det sätt den bedömer som lämpligast, om den anser det nödvändigt för att påskynda handläggningen av målet. Kallelser enligt ovan har den verkan som föreskrivs i lagen om det är tydligt att adressaten har delgivits kallelsen inom de tidsfrister som anges i artikel 149.2. Dessa bestämmelser medger att en person kallas till domstol på andra sätt än enligt de metoder för delgivning av kallelser som anges i artiklarna 131–147 i civilprocesslagen. Dessa andra sätt anges dock inte i bestämmelserna. Detta innebär att domstolen, utöver de lagstadgade metoderna för delgivning av en kallelse, får använda vilket annat sätt som helst att kommunicera en kallelse, t.ex. telefon (inklusive sms), fax, e-post eller något annat.

b) Vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 åligger skyldigheten att meddela datum och plats för förhöret den ansökande domstolen, som tillämpar sin egen lagstiftning i detta avseende. Om anordnandet av förhöret kräver samarbete med en polsk domstol (t.ex. för att se till att domstolen deltar i förhöret eller bistår med de lokaler och anläggningar som videokonferensen kräver), måste den ansökande domstolen ta hänsyn till tillgången på utrustning och personal på den polska sidan när den fastställer datum för förhöret. Denna tillgång varierar avsevärt och måste fastställas från fall till fall.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

I enlighet med bestämmelserna i artikel 22 i förordning nr 2020/1783 begär de polska domstolarna ersättning för de kostnader som specificeras i artikeln och begär en förskottsbetalning för sakkunnigutlåtandet. Polen står för övriga kostnader som uppstår vid videokonferenser.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Den ansökande domstolen måste informera personen som ska höras om att detta endast kan äga rum på frivillig grund, utan att tvångsåtgärder används. Om en polsk domstol deltar i den direkta bevisupptagningen kan den kräva en försäkran om att förhöret äger rum på frivillig grund (artikel 19.2 och 19.4 i förordning 2020/1783).

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Domstolen kontrollerar personens identitet med hjälp av en handling som bekräftar personens identitet, eller identitet och nationalitet. Om det rör sig om en polsk medborgare är handlingen ett id-kort eller pass. Om det rör sig om en utländsk medborgare är det ett pass, en resehandling eller någon annan giltig handling som styrker personens identitet, eller identitet och nationalitet. Förhöret av ett vittne inleds också med frågor om vittnets personuppgifter och relation till partnerna. Samma krav gäller i tillämpliga delar för personer som deltar i en förhandling som genomförs med hjälp av tekniska hjälpmedel som gör det möjligt att via distanskommunikation delta i förhandlingen från en annan plats än domstolens lokaler.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

När förhöret sker i enlighet med artiklarna 19–21 och den ansökande domstolen underrättar Polens centrala organ om sin avsikt att ta upp bevis genom hörande av ett vittne under ed kan det centrala organet kräva att få se texten till eden. Om innehållet i eden strider mot grundläggande principer i polsk lagstiftning har det centrala organet rätt att inte ge sitt samtycke till förhöret eller att kräva att texten till den ed som anges i polsk lagstiftning ska användas.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Om videokonferenser äger rum i lokaler som tillhör en polsk domstol, ett polskt fängelse eller ett polskt häkte tillhandahåller dessa institutioner specialiserade videokonferenstjänster. Kontaktuppgifterna till den ansvariga personen meddelas den ansökande domstolen som en del av de tekniska arrangemangen före videokonferensen.

Rättens ordförande får förordna att frihetsberövad person ska delta i processuella aktiviteter endast i samband med ett distansmöte. I så fall närvarar en företrädare för fängelse- eller häktningsanläggningen, personens eventuella ombud och en tolk (om en sådan utsetts) på distans vid mötet. Denna bestämmelse gäller i tillämpliga delar för personer som är föremål för behandlingsförfaranden på grundval av separata bestämmelser (artikel 151.4 i civilprocesslagen).

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

I princip krävs inga ytterligare uppgifter enligt den polska lagstiftningen. Om ytterligare uppgifter ändå krävs (till exempel i fråga om tekniska arrangemang med den polska domstolen) måste dessa uppgifter lämnas på polska eller åtföljas av en översättning till polska. Videokonferenser (distansförhandlingar) är tillåtna, förutsatt att karaktären hos de aktiviteter som ska genomföras i samband med förhandlingen inte utgör ett hinder för detta samt att parternas processuella rättigheter kan skyddas fullt ut och ett korrekt genomförande av förfarandet säkerställas genom distansförhandling. I detta fall är domare och protokollförare närvarande i rättssalen, medan de övriga personer som deltar i förhandlingen inte behöver vara närvarande i domstolens lokaler.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Enligt portugisisk rätt ska domaren vid den ansökande domstolen ta upp bevis direkt från personer som ska höras via videokonferens utan medverkan från domaren vid den anmodade domstolen. Denna bestämmelse är tillämplig på interna förfaranden som innefattar en bevisupptagning via videokonferens. Detta är även tillämpligt i gränsöverskridande mål där domstolen i den ansökande medlemsstaten begär vittnesförhör via videokonferens enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 av den 25 november 2020.

Domstolen från den ansökande medlemsstaten kan även i gränsöverskridande mål begära verkställighet av en bevisupptagning via videokonferens enligt artiklarna 12–14 i den ovannämnda förordningen.

De viktigaste nationella processrättsliga bestämmelser som reglerar verkställighet av bevisupptagning via videokonferens från experter, vittnen och parterna är följande:

Experter

Sakkunniga från institutioner, laboratorier eller offentliga myndigheter hörs via videokonferens på sina arbetsplatser (artikel 486.2 i den portugisiska civilprocesslagen – Código de Processo Civil).

Vittnen

Vittnen som bor utanför det distrikt där domstolen eller rätten ligger kan höras med hjälp av teknisk utrustning som möjliggör audiovisuell kommunikation i realtid från domstolen eller rätten eller registrerade kommunala anläggningar eller andra offentliga byggnader i det område där de är bosatta (artikel 502 i den portugisiska civilprocesslagen).

Det datum som hörandet äger rum identifierar sig vittnena för domstolens tjänsteman eller en offentlig tjänsteman vid den lokal där bevisupptagningen ska äga rum. Bevisupptagningen efter denna tidpunkt verkställs av den domare som prövar målet och av parternas ombud, med hjälp av tekniska hjälpmedel som möjliggör audiovisuell kommunikation i realtid, utan att det krävs någon medverkan från domaren i det område där vittnesmålet avges.

Utan att det påverkar bestämmelser i internationella och europeiska instrument hörs vittnen med hemvist utomlands med hjälp av tekniska hjälpmedel som möjliggör audiovisuell kommunikation i realtid, på villkor att nödvändig teknisk utrustning finns tillgänglig i deras bosättningsort.

Vad gäller mål som ska höras vid domstolar inom storstadsområdena Lissabon eller Porto är det inte möjligt att verkställa en bevisupptagning med hjälp av tekniska hjälpmedel som möjliggör audiovisuell kommunikation i realtid om vittnet är bosatt i det aktuella storstadsområdet.

Om det är omöjligt eller mycket svårt för vittnet att inställa sig vid domstolen, kan domstolen med parternas medgivande besluta att hörandet ska genomföras via telefon eller något annat direkt kommunikationsmedel mellan domstolen och vittnet i syfte att erhålla nödvändiga klargöranden för att kunna avgöra målet på ett vederbörligt sätt. Det krävs emellertid att de omständigheter som ska utredas eller klargöras är förenliga med ett sådant förfarande (artikel 520 i den portugisiska civilprocesslagen).

Parterna

Bestämmelserna avseende vittnesmål via telefonkonferens är enligt artikel 502 tillämpliga på parter med hemvist utanför domkretsen eller, för de autonoma regionerna, utanför den aktuella ön (artikel 456 i den portugisiska civilprocesslagen).

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Några uttryckliga begränsningar föreligger inte. Enligt nationell rätt är det tillåtet att höra vittnen, parter och experter via videokonferens i enlighet med ovannämnda bestämmelser.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Se svaret på föregående fråga.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Enligt den allmänna regeln ska bevisupptagningen med den person som ska höras via videokonferens äga rum vid domstolen. Experter från myndigheter kan emellertid höras via videokonferens från sin arbetsplats. I de situationer som föreskrivs i artikel 520 i den portugisiska civilprocesslagen (till vilken det hänvisas i svaret på fråga 1) kan domstolen i undantagsfall höra en person som befinner sig på en annan plats än vid domstolen via videokonferens.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja, höranden via videokonferens registreras alltid genom domstolens system för ljudinspelningar i enlighet med artikel 155 i den portugisiska civilprocesslagen.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Om Portugal är den anmodade medlemsstaten beror språket för hörandet på följande omständigheter:

a) Vid framställningar enligt artiklarna 12–14 i förordning (EU) 2020/1783 används portugisiska. Om utländska personer ska höras har de rätt att uttrycka sig på ett annat språk om de inte förstår portugisiska. I sådana situationer ska den ansökande domstolen informera den anmodade domstolen, så att den kan utse en tolk till hörandet vid den anmodade domstolen.

b) Vid framställningar enligt artiklarna 19–21 i förordning (EU) 2020/1783 används det språk som föreskrivs i den nationella lagstiftningen i den ansökande domstolens medlemsstat. Om personer som inte talar portugisiska ska höras kan den ansökande domstolen, i enlighet med sin nationella lagstiftning, utse en tolk som är närvarande vid den ansökande domstolen. Den ansökande domstolen kan även, om den så önskar, begära att den (anmodade) portugisiska domstolen utser en tolk som närvarar vid den anmodade domstolen.

I samtliga fall som anges ovan under a) och b) där det krävs att en tolk är närvarande vid domstolen i den anmodade medlemsstaten, kan sistnämnda domstol kräva att domstolen i den ansökande medlemsstaten betalar tolkens arvode enligt artikel 22.2 i förordning 2020/1783.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Denna information har redan behandlats i svaret på fråga 6.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Enligt nationell rätt regleras det förfarande som är tillämpligt på hörandet samt vad gäller kallelse av en person för inställelse i domstol i princip i artiklarna 7.3, 172.5 och 172.6, 220, 247.2, 251.1, 417, 507, 508 och 603 i den portugisiska civilprocesslagen.

Generellt sett ankommer det på domstolens kansli att på eget initiativ informera vittnen, experter, parterna och deras ombud när de är kallade att inställa sig vid ett rättsligt förfarande efter domstolsbeslut. Om en part begär att ett vittne ska höras via videokonferens ankommer det på domstolens kansli att kalla vittnet att inställa sig.

Kallelser av vittnen, sakkunniga eller andra berörda personer (tolkar, tekniska rådgivare osv.) till domstol, sänds med rekommenderad post, där tid, plats och skäl för inställelse anges. Kallelsen anses ha blivit delgiven även om mottagaren vägrar att motta den. En sådan vägran ska bekräftas av postdistributören.

En kallelse till en part att inställa sig i ett rättsligt förfarande eller att avlägga vittnesmål sänds med rekommenderad post, där tid, plats och anledning för inställelsen anges. Om parten har anlitat advokat eller representeras av både en advokat och ett annat ombud ska även dessa delges.

Parternas ombud erhåller ett elektroniskt meddelande enligt artikel 25 i ministerförordning (Portaria) nr 280/2013 av den 26 augusti 2013. It-systemet styrker vilket datum meddelandet utfärdades.

Någon uttrycklig frist föreskrivs inte i lag mellan meddelandet och datumet för hörandet. I samtliga situationer som föreskrivs ovan anses meddelandet vara delgivet den tredje dagen efter dess registrering eller dess elektroniska överföring. Om den tredje dagen inte är en arbetsdag, anses meddelandet ha delgetts den första efterföljande arbetsdagen. Av praktiska skäl är det således nödvändigt att åtminstone respektera denna frist i förhållande till datumet för hörandet för att meddelandet ska kunna anses effektivt delgivet.

I brådskande situationer kan kallelsen (eller en annullering av kallelsen) för vittnen, sakkunniga, andra berörda personer, parterna eller deras ombud lämnas via telegram, telefon eller något annat jämförbart kommunikationssätt. All telefonkontakt registreras i akten i målet och åtföljs av någon form av skriftlig bekräftelse.

Om personer som har kallats uteblir krävs det att de motiverar uteblivandet inom fem dagar (kalenderdagar, men om den sista dagen inte är en arbetsdag förlängs fristen till nästföljande arbetsdag).

Vid ett uteblivande föreskrivs följande tvångsåtgärder enligt portugisisk rätt. Om vittnen uteblir som har kallats i vederbörlig ordning och som inte har motiverat sin utevaro inom den lagstadgade fristen åläggs de böter och domaren kan besluta att vittnet ska hämtas för hörande. Dessa sanktioner är inte tillämpliga om rättegången skjuts upp av en annan anledning än vittnets frånvaro. Om en expert eller någon annan berörd person uteblir efter att ha kallats i vederbörlig ordning och inte motiverar sin utevaro inom den lagstadgade fristen åläggs denna person böter. Om en part uteblir efter att ha kallats i vederbörlig ordning och inte motiverar sin utevaro inom den lagstadgade fristen åläggs denna part böter och denna underlåtenhet kan tolkas fritt av domstolen i bevishänseende. Om domstolen anser att partens utevaro gör det omöjligt att uppfylla bevisbördan kan den tillämpa omvänd bevisbörda.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Inga avgifter tas ut för användning av systemet för videokonferens.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Om en portugisisk domstol är den ansökande parten som har gjort en framställan enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 2020/1783 ska den kalla den person som ska höras att inställa sig vid den (anmodade) domstolen i den andra medlemsstaten per post, på ett av de sätt som föreskrivs i svaret på fråga 8, beroende på vad som är tillämpligt. Denna möjlighet till delgivning via post föreskrivs i artikel 14 i förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007. Den person som ska höras informeras i kallelsen om att inställelsen sker på frivillig grund.

Om en portugisisk domstol är den anmodade parten ska den ansökande domstolen kalla de personer som ska höras och informera dem om att inställelsen sker på frivillig grund.

Efter ömsesidig överenskommelse mellan den ansökande och den anmodade domstolen kan kallelsen till den person som ska höras och informationen om att inställelsen sker på frivillig grund delges av domstolen i den anmodade medlemsstaten. Detta kan även hända i praktiken oberoende av huruvida den portugisiska domstolen är den ansökande eller anmodade parten.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Vid den tidpunkt som fastställts för bevisupptagningen ska rättssekreteraren vid domstolen kontrollera att den person som ska höras är närvarande och informera den domare som ska genomföra förhöret eller den ansökande domstolen om denna genomför hörandet direkt.

Om bevisupptagningen genomförs av en portugisisk domare vidtas följande steg när förfarandet väl har inletts och innan själva förhöret äger rum: i) den person som ska höras, vittnet eller den sakkunnige avlägger ed inför domaren, ii) domaren ställer inledande frågor för att fastställa personens identitet.

Det ankommer på domaren att ställa inledande frågor för att fastställa identiteten på den person som ska höras genom att fråga efter namn, yrke, hemvist, civilstånd och alla andra detaljer som anses nödvändiga för att kunna identifiera vederbörande.

Domaren ska dessutom fråga den person som ska höras om vederbörande är en släkting, en vän eller en fiende till någon av parterna och om personen har något direkt eller indirekt intresse i målet, för att kunna bedöma vittnesmålets trovärdighet.

Om domaren vid sin inledande utfrågning konstaterar att ett vittne inte är tillräkneligt eller att inte rätt person har inställt sig får vederbörande inte avge vittnesmål. Ett vittne är inte tillräkneligt om, utan att dennes psykiska tillstånd utgör hinder, vederbörande inte har någon naturlig förmåga (psykisk eller mental) för att avge vittnesmål.

Den inledande utfrågningen gör det bland annat möjligt för domaren att fastställa de fall i vilka vittnen eller parter har rätt att avböja att avge vittnesmål enligt den portugisiska civilprocesslagen.

Följande personer kan avböja att avge vittnesmål (utom i förfaranden som har till syfte att verifiera barns födelse eller död) i enlighet med artikel 497 i den portugisiska civilprocesslagen:

1. Släktingar i uppstigande led i mål som rör deras avkomlingar och adoptivföräldrar i mål som rör deras adoptivbarn och omvänt.
2. Svärföräldrar i mål som rör deras svärsöner eller svärdöttrar och omvänt.
3. Make/maka eller tidigare make/maka i mål som rör den andra maken/makan eller tidigare maken/makan.
4. Sambo eller tidigare sambo som bor/har bott under äktenskapsliknande förhållanden tillsammans med en av parterna i målet.

Det ankommer på domaren att informera de personer som anges ovan om deras rätt att vägra att avge vittnesmål.

Vittnen som är bundna av tystnadsplikt i sitt arbete, i egenskap av offentliga tjänstemän eller på grund av statshemligheter ska undantas från vittnesmål i den utsträckning uppgifter som faller under denna tystnadsplikt omfattas. I sådana fall ska domaren bekräfta att denna ursäkt är motiverad och, om domaren bedömer att det är nödvändigt, befria vederbörande från dennes tystnadsplikt.

Parter kan endast avge vittnesmål angående personliga uppgifter. I ett civilrättsligt mål får en parts vittnesmål inte inriktas på kriminella eller straffbelagda handlingar för vilka denne är tilltalad i ett straffrättsligt mål.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Följande gäller enligt portugisisk rätt:

• Innan bevisupptagningen påbörjas ska domaren varna den person som ska höras om den moraliska betydelse eden har, om skyldigheten att vara sanningsenlig och om de påföljder som är tillämpliga vid mened.
• Domaren ber därefter den som ska förhöras avlägga följande ed: ”jag svär på min heder att säga sanningen, hela sanningen och intet annat än sanningen”.
• Varje vägran att avlägga ed likställs med en vägran att avge vittnesmål. Båda fallen anses utgöra lagtrots och kan om de inte är motiverade sanktioneras som sådant om domaren beslutar detta.

När en domstol i en annan medlemsstat genomför en direkt bevisupptagning via videokonferens i Portugal enligt artiklarna 19–21 i förordning (EU) 2020/1783 ska domstolen från den ansökande medlemsstaten meddela den (anmodade) portugisiska domstolen följande identifieringsuppgifter för den som ska avge vittnesmål: namn, yrke, adress, civilstånd och andra uppgifter som anses nödvändiga för att vederbörande ska kunna identifieras. Det ska dessutom meddelas i vilken egenskap personen ska höras (part, vittne, expert, teknisk rådgivare), vilka språk personen talar och huruvida det är nödvändigt att kalla på tolk till den anmodade domstolen.

Dessa element är nödvändiga för att den (anmodade) portugisiska domstolen ska kunna utse en tolk och dessutom kunna kontrollera att den person som ska höras har infunnit sig vid den tidpunkt som fastställts för videokonferensen.

Om den portugisiska domaren inte medverkar i förfarandet krävs det emellertid att eden avläggs via videokonferens inför domaren vid domstolen i den ansökande medlemsstaten. Detta gäller även i tillämpliga fall för inledande utfrågningar och frågor som rör bristande rättslig handlingsförmåga, tillräknelighet och undantag från skyldigheten att avge vittnesmål, vilka enligt artikel 19.8 i förordning (EU) 2020/1783 omfattas av behörigheten från domaren i den ansökande domstolen i enlighet med de processrättsliga bestämmelserna i den ansökande medlemsstaten.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Den ansökande och den anmodade domstolen (när den sistnämnda har identifierats av den centrala myndigheten) ska ta direkt kontakt för att planera videokonferensen samt fastställa ett tidigare datum för ett preliminär test.

Av praktiska skäl är det lämpligt att genomföra detta test innan vittnet har kallats. Datumet för testet ska således fastställas tillräckligt långt i förväg för att vittnet ska kunna kallas i tid.

Den dag som testet äger rum samt på dagen för hörandet via videokonferens ska en it-tekniker, en telekommunikationstekniker eller en rättssekreterare från domstolen som innehar nödvändiga kunskaper vara närvarande vid båda domstolarna.

I Portugal har institutet för ekonomisk förvaltning och rättslig infrastruktur (Instituto de Gestão Financeira e Estruturas da Justiça – IGFEJ) inrättat ett arbetslag för videokonferenser vid domstolarna.

Av organisatoriska skäl och i den utsträckning det är möjligt ska datumet för testet och datumet för hörandet meddelas till IGFEJ med tre dagars varsel. En sådan frist gör det möjligt för IGFEJ att kontrollera att de nödvändiga tekniska villkoren är uppfyllda för att videokonferensen ska kunna genomföras, ingripa direkt vid kommunikationsproblem mellan domstolarna och övervaka videokonferenstesterna.

Planering av en videokonferens i en annan medlemsstat på begäran av en portugisisk domstol

Den (ansökande) portugisiska domstolen kan i förväg begära att IGFEJ ska säkerställa att de nödvändiga tekniska villkoren för att videokonferensen ska kunna genomföras är uppfyllda, ingripa vid kommunikationsproblem mellan domstolarna och övervaka videokonferenstesterna.

För att lösa tekniska problem ber den portugisiska domstolen även domstolen i den anmodade medlemsstaten att utse en kontaktperson som är ansvarig för videokonferensen för att övervaka testet och eventuellt tillhandahålla nödvändig teknisk assistans i samarbete med de portugisiska teknikerna.

När de portugisiska domstolarna utgör den ansökande parten ber de ofta den portugisiska kontaktpunkten från det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område om hjälp, vilken tar direkt kontakt med de anmodade domstolarna för att planera tester och videokonferenser. Om den erhåller information om tekniska problem vidarebefordrar kontaktpunkten dessa direkt till de arbetslag som är ansvariga för videokonferensen i var och en av de berörda medlemsstaterna och efterfrågar de förbindelser, den information eller de tekniska justeringar som krävs och informerar därefter de berörda domstolarna. Genom detta förfarande kan språkliga hinder övervinnas så att videokonferensen kan genomföras på ett framgångsrikt sätt.

Planering av en videokonferens i en portugisisk domstol på begäran av en annan medlemsstat

I Portugal är generaldirektoratet för rättslig administration (Direcção-Geral da Administração da Justiça – DGAJ) den centrala myndighet som är ansvarig för att motta och godta framställningar från andra medlemsstater enligt artikel 19 i förordning n (EU) 2020/1783. Om framställningen godtas ska DGAJ meddela domstolen i den ansökande medlemsstaten vid vilken (anmodad) portugisisk domstol videokonferensen ska äga rum. När denna information har lämnats ska den ansökande och den anmodade domstolen direkt sinsemellan komma överens om datum för testet och för hörandet via videokonferens.

I egenskap av central myndighet ska DGAJ underlätta den direkta kontakten mellan den ansökande och den anmodade domstolen samt med IGFEJ:s stödgrupp för videokonferenser för att övervinna eventuella tekniska problem. Dessutom kan nätverkets portugisiska kontaktpunkt även på begäran tillhandahålla nödvändiga kontakter.

Domstolarna tar direkt kontakt med varandra för att boka sal för videokonferensen och för att utse den personal som ska upprätta den tekniska förbindelsen och assistera under videokonferensen vid den ansökande, respektive vid den anmodade domstolen. I Portugal utses normalt sett en rättssekreterare som har de nödvändiga kunskaperna, helst tillsammans med en it-tekniker från den portugisiska domstolen.

Om videokonferensen genomförs via en internetförbindelse är det obligatoriskt att detta görs från Portugal. I detta syfte ska den portugisiska domstolen i förväg be IGFEJ upprätta en extern förbindelse.

Om videokonferensen genomförs via telefonlinje (ISDN), kan förbindelsen med den portugisiska domstolen upprättas från domstolar i andra medlemsstater.

Vid tekniska problem kan it-teknikern från den portugisiska domstolen eller från IGFEJ tillhandahålla nödvändig support.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Om den begärande domstolen begär videokonferens ska den i fält 12 i formulär L ange att den vill att bevis tas upp med hjälp av den kommunikationsteknik som anges i formulär N, som båda utgör bilagor till förordning (EU) 2020/1783. I formulär N ska följande uppgifter fyllas i:

1. Tekniska uppgifter om den videokonferensutrustning som används av den ansökande domstolen:

• Det kommunikationsprotokoll som ska användas (till exempel H.323, H.320)
• Videoprotokoll (till exempel H.261, H.263 och H.264)
• Audioprotokoll (till exempel G.711a, G.711u, G.722, G.729)
• I förekommande fall, protokoll för innehållsdelning (till exempel H.239 eller BFCP [SIP])
• Säkerhet: H.235 och respektive kryptering som understöds
• Maximalt understödd bandbredd
• Utrustning Standalone, MCU eller Gateway
• Om det är fråga om MCU eller Gateway, huruvida det föreligger IVR.

2. Uppgifter om domstolens ISDN-förbindelse och/eller allmänna internetförbindelse.

De tekniska uppgifterna för videokonferens är de följande:

Använt kommunikationsprotokoll: H.323

Säkerhet: H.235 AES

Maximalt understödd bandbredd: 256 kbps

3. Begäran om planering av ett videokonferenstest före genomförandet av bevisupptagningen.

4. Namn och direkta kontaktuppgifter (telefon, fax och e-post) till den person som ska tillhandahålla support under videokonferensen (rättssekreterare från domstolen om möjligt åtföljd av en it-tekniker eller telekommunikationstekniker som tillhandahåller support till domstolen).

5. Som ett alternativ till ISDN- eller internetförbindelser, och för att överkomma kommunikationsbegränsningar på grund av nätverks- och brandväggsinställningar, möjliggör den utrustning som finns installerad vid domstolarna användning av plattformar som exempelvis Webex, Zoom, Teams eller Skype för att hålla videokonferenser.

I dessa fall ska domstolarna som deltar i videokonferensen i förväg komma överens om vilken plattform som ska användas, eftersom rättssekreteraren vid domstolen i Portugal måste be en lokal it-tekniker att installera den programvara som krävs på utrustningen för videokonferenser.

Uppkopplingen måste alltid testas i förväg för kontroll av att allt fungerar.

Länkar

Civilprocesslagen

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1783 av den 25 november 2020

Anmärkning

Varken kontaktpunkten för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, domstolarna eller andra organ och myndigheter är bundna av informationen i detta faktablad. Det är fortfarande nödvändigt att läsa gällande lagtexter. De uppdateras regelbundet och är föremål för utveckling i rättspraxis.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Även om slovakisk lagstiftning inte innehåller några särskilda regler som tillåter att bevis tas upp med deltagande av domstolen i den ansökande medlemsstaten finns det inga bestämmelser som förhindrar detta. Enligt förfarandereglerna ska domstolarna ta upp bevisning vid en förhandling och även, när så är möjligt, utanför förhandlingarna (§ 188 i civilprocesslagen (Civilný sporový poriadok)). Med parternas samtycke får domstolen hålla en förhandling med hjälp av videokonferens eller annan kommunikationsteknik. (§ 175 i civilprocesslagen). Parterna har i princip rätt att närvara vid bevisupptagningen.

Det finns inga särskilda förfaranden för bevisupptagning via videokonferens (utöver ovannämnda förfaranden). Därför är endast förordningen om bevisupptagning (Nariadenie o výkone dôkazu), civilprocesslagen och förvaltnings- och sekretariatsreglerna för domstolar (Spravovací a kancelársky poriadok pre súdy) tillämpliga (2015, slovakiska justitieministeriets dekret nr 543 av den 11 november 2005 om förvaltnings- och sekretariatsregler för distriktsdomstolar (okresné súdy), regiondomstolar (krajské súdy), specialdomstolar (Špeciálny súd) och militärdomstolar (vojenské súdy).

Alla övriga frågor måste lösas genom en överenskommelse mellan domstolarna i fråga med hjälp av det europeiska rättsliga nätverket.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga begränsningar i slovakisk lagstiftning om vilka typer av personer som får höras via videokonferens. Enligt § 187 i civilprocesslagen får allt som kan bidra till ett korrekt klargörande av målet och som har erhållits lagligen tjäna som bevis. I synnerhet får parter, vittnen och sakkunniga höras.

Enligt § 203 i civilprocesslagen måste skyldigheten att hålla sekretessbelagd information konfidentiell iakttas när bevis tas upp.

Enligt § 38 i civilprocesslagen ska domstolen beakta deras uppfattning om en part är underårig. Den underåriges yttrande fastställs av domstolen genom dennes juridiska ombud eller den myndighet som är behörig för socialt skydd av barn och socialt vårdnadshavare, eller genom att höra den underårige, även utan föräldrarnas närvaro. Särskilda begränsningar kan bero på barnets ålder och den metod för prövning som valts av domstolen.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Inga, bortsett från de begränsningar som hänger samman med bevisningens art (det faktum att det är omöjligt att genomföra en husrannsakan genom videokonferens osv.).

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Bevisning tas vanligtvis upp vid en förhandling (§ 188 i civilprocesslagen) och förhandlingar äger vanligtvis rum i domstol (§ 25 jämförd med avsnitt 35 i förvaltnings- och sekretariatsreglerna för domstolar). Det skulle av tekniska skäl vara svårt att genomföra en intervju någon annanstans.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Videokonferensutrustningen kan också spela in videokonferenser. Enligt artikel 175 i civilprocesslagen får dock en muntlig förhandling via videokonferens endast äga rum med parternas samtycke. En sådan ljudinspelning lagras på en databärare, vilken ingår i handlingarna i målet.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Denna fråga gäller inte specifikt bevisupptagning utomlands eller via videokonferens. Enligt de allmänna reglerna för förhandlingar enligt artiklarna 12–14 hålls domstolsförhandlingar i Slovakien alltid på det officiella språket och tolkar tillhandahålls vid behov.

Om en domstol tar upp bevis direkt i enlighet med artiklarna 19 och 20 gör den detta på sitt eget språk.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Om förhöret genomförs genom videokonferens i enlighet med artiklarna 12–14 och det finns behov av tolkning (t.ex. om en domstol prövar en fransk person bosatt i Slovakien) kommer den slovakiska domstolen att tillhandahålla en tolk men begära ersättning från den ansökande domstolen i enlighet med artikel 22.2 i förordningen. Om videokonferenser genomförs i enlighet med artikel 19 ska den centrala myndigheten komma överens om villkoren med den ansökande domstolen och föreslå att den ansökande domstolen vid behov tillhandahåller en tolk. Tolkar baserade i Slovakien finns på webbplatsen för Slovakiens justitieministerium.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Slovakisk lagstiftning innehåller inga särskilda bestämmelser om dessa frågor. De allmänna reglerna om genomförande av höranden och kallelse av vittnen och parter är tillämpliga. Domstolen tar vanligtvis upp bevisning vid en förhandling (§ 188 i civilprocesslagen) och kallelsen till en förhandling måste delges i tillräckligt god tid för att uppfylla den lagstadgade tiden för att förbereda en domstolsförhandling. I avsnitt 46.3 i förvaltnings- och sekretariatsreglerna för domstolar regleras kraven för kallelser. En kallelse att yttra sig ska delges ”i regel minst fem dagar före den dag då förhandlingen ska hållas” (§ 178.2 i civilprocesslagen).

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

De slovakiska domstolarna tar inte ut några avgifter för videokonferenser.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Slovakisk lagstiftning innehåller inga särskilda bestämmelser om dessa frågor. Som en allmän regel ska domstolen i början av förhandlingen informera personen om dennes processuella rättigheter och skyldigheter, såvida inte personen företräds av en advokat eller är staten, en statlig myndighet eller en juridisk person som företräds av en person med juridisk utbildning (§ 160 i civilprocesslagen).

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Slovakisk lagstiftning innehåller inga särskilda bestämmelser om dessa frågor när det gäller videokonferenser. Det särskilda förfarandet kommer att fastställas genom en ad hoc-överenskommelse mellan de berörda domstolarna. Det är uppenbart att de allmänna bestämmelserna om kontroll av identiteten på den person som ska höras (§ 200 i civilprocesslagen) är tillämpliga. [Domstolen] kontrollerar uppgifterna från identitetskortet eller passet. I början av förhöret måste vittnets identitet fastställas, liksom alla omständigheter som kan påverka vittnets trovärdighet (familjeband osv.).

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Slovakisk lagstiftning innehåller särskilda bestämmelser om dessa frågor endast i straffrättsliga förfaranden, inte i civilrättsliga förfaranden.

I enlighet med § 196.2 i civilprocesslagen erinrar domstolarna emellertid vittnen i början av varje förhör om betydelsen av vittnesutsagor och vittnenas rättigheter och skyldigheter (att säga sanningen och inte dölja någonting) och om de straffrättsliga följderna av mened.

Om den ansökande domstolen begär att ett vittne, en sakkunnig eller en part ska höras under ed i enlighet med dess lagstiftning anses detta inte strida mot grunderna för rättsordningen i Slovakien (ordre public). Texten till eden finns i lagen om internationell privaträtt och internationellt förfarande (avsnitt 58b i lag nr 97/1963).

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Alla slovakiska domstolar har en administratör som kan kontaktas för att planera testningen av videolänken, datumet för hörandet osv. Administratören är utbildad i att använda videokonferensanläggningen. Vid eventuella problem kan administratören kontakta domstolens tekniker och ordna så att teknikern är närvarande den dag då hörandet äger rum.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Den tekniska information som krävs för att upprätta en koppling till den ansökande domstolens utrustning och, i förekommande fall, information om tolken krävs.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Båda förfarandena är möjliga. I varje begäran ska tydligt anges vilket förfarande den ansökande domstolen avser.

När framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen är det rättegångsbalkens bestämmelser om bevisning som är tillämpliga vid förhandlingarna.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Det finns inga sådana begränsningar på privaträttens område. Vittnen, experter och parter kan alla förhöras via en videokonferens.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Det finns inga begränsningar.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Nej.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Inspelning av förhör via videokonferens är inte förbjuden men den utrustning som krävs är inte tillgänglig vid alla domstolar. Detta bör särskilt undersökas när begäran görs.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

När en begäran görs i enlighet med artiklarna 12–14 ska förhandlingen äga rum på finska eller svenska. Vid en direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 väljer den ansökande domstolen det språk som ska användas.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Om en begäran görs i enlighet med artiklarna 12–14 får den ansökande domstolen och den anmodade domstolen komma överens om hur tolkar ska organiseras och placeras ut. När en begäran görs i enlighet med artiklarna 19–21 ansvarar den ansökande domstolen själv för att anlita och utplacera tolkar.

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

Vid framställningar enligt artiklarna 12–14 ska den anmodade domstolen skicka en skriftlig kallelse till förhandlingar. Det vore att föredra att en minimiperiod på två till tre veckor medgavs från meddelandet till dagen för förhandlingen. När en begäran görs i enlighet medartiklarna 19–21 ansvarar den ansökande domstolen själv för service och arrangemang.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

När en person hörs i en domstol med videoutrustning i enlighet med artiklarna 12–14 i förordningen medför användningen av videokonferensen normalt inte några separata kostnader. När en person hörs utanför domstolen i enlighet med artiklarna 19–21 ska kostnaderna för videokonferensen åligga den ansökande domstolen.

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Enligt artikel 19.2 ska den ansökande domstolen informera den berörda personen om att förhöret är frivilligt.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

När en begäran görs i enlighet med artiklarna 12–14 ska den anmodade domstolen fastställa identiteten hos den person som ska höras och, i förekommande fall, kontrollera den med hjälp av dennes identitetshandling eller pass. När en begäran görs i enlighet med artiklarna 19–21 måste den ansökande domstolen själv kontrollera identiteten hos den person som ska höras.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Inga särskilda krav i samband med edsavläggelse gäller för direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21. En ed avläggs i enlighet med den lagstiftning som reglerar den domstol där vittnets hörs.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

Den anmodade domstolen måste ange en kontaktperson för detta ändamål.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

– Den ansökande domstolen bör ange kontaktperson för både tekniska arrangemang och specifika (rättsliga) frågor.

– Begäran ska innehålla kontaktuppgifter (e-post och/eller telefonnummer) till den kontaktperson via vilken de också kommer att kontaktas under förhandlingen, t.ex. vid problem med videolänken.

– Om länderna har skilda tidszoner bör det i begäran anges om den angivna tiden för förhandlingen är tiden i den ansökande staten eller i den anmodade staten.

1 Kan bevis tas upp via videokonferens antingen under medverkan av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar gäller i så fall?

Ja, bevis kan tas upp via videokonferens antingen under deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten.

Av 5 § lag (2003:493) om EU:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (bevisupptagningsförordningen) framgår att bevisupptagning ska verkställas av tingsrätt och att rättegångsbalkens bestämmelser om bevisupptagning utom huvudförhandling ska tillämpas (35 kap. 8-11 §§ rättegångsbalken) om inte annat följer av förordningen.

Det kan nämnas att i de fall bevisupptagningsförordningen inte är tillämplig finns bestämmelser om bevisupptagning i andra lagar, t.ex. lag (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol.

2 Finns det några begränsningar för vilka personer som kan höras via videokonferens? Är det exempelvis bara vittnen eller kan andra, t.ex. sakkunniga eller parter, också höras på detta sätt?

Alla som ska höras i målet eller ärendet kan höras via videokonferens.

3 Vilka restriktioner, om några, gäller för den typ av bevis som kan tas upp via videokonferens?

Inga särskilda restriktioner har uppställts.

4 Finns det några begränsningar för var personen i fråga ska höras via videokonferens – dvs. måste det vara i en domstol?

Bevisupptagning verkställs av tingsrätt. I övrigt har inga särskilda begränsningar uppställts.

5 Är det tillåtet att spela in förhör via videokonferens och finns det i så fall utrustning för detta?

Ja det är tillåtet och det finns utrustning för detta.

6 På vilket språk ska förhöret hållas a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Hörandet ska hållas på svenska, men det finns möjlighet för rätten att anlita tolk.

b) Det beror på den ansökande statens regler.

7 Vem ansvarar för att vid behov skaffa fram tolkar och var ska de uppehålla sig a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

a) Vid förhör i Sverige är det den svenska domstolen som beslutar om tolk och hur tolken ska närvara vid förhöret.

b) Den ansökande domstolen kan på begäran få hjälp av Regeringskansliet, som är centralt organ enligt bevisupptagningsförordningen, med att hitta tolk om så är nödvändigt. Regeringskansliet och den ansökande domstolen får enas om hur tolken ska närvara vid förhöret. (Artikel 20.2 bevisupptagningsförordningen).

8 Vilket förfarande gäller för anordnandet av förhöret och meddelande av tid och plats till den person som ska höras a) när framställningar görs enligt artiklarna 12–14 i förordningen om bevisupptagning och b) vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning? Hur lång tid ska medges i båda dessa fall när datum för förhöret bestäms för att ge personen i fråga tillräcklig framförhållning?

a) Den verkställande domstolen utfärdar kallelse till personen som ska höras. I kallelsen anges tid och plats. Det finns inga lagstadgade krav på hur lång tid som ska medges när datumet för förhöret bestäms men den kallade personen ska ha tillräckligt med tid (s.k. skäligt rådrum) för att kunna följa kallelsen.

b) Det beror på den ansökande statens regler.

9 Vilka är kostnaderna vid användande av videokonferens och hur ska de betalas?

Om den svenska domstolen begär det ska den ansökande domstolen stå kostnaden för experter och tolkar, de kostnader som uppstår vid begäran om verkställande enligt särskilt förfarande samt kostnader för kommunikationsteknik som video- och telefonkonferenser (jfr artikel 22.2 samt 12.3 och 12.4 i bevisupptagningsförordningen).

10 Vilka bestämmelser, om några, gäller för att säkra att den person som ska höras direkt av den ansökande domstolen har informerats om att bevisupptagningen ska ske på frivillig grund?

Det är den ansökande domstolen som ska informera den berörda personen om att bevisupptagning enligt artikel 19 i bevisupptagningsförordningen ska ske på frivillig grund.

11 Vad finns det för förfarande för att kontrollera identiteten på den person som ska höras?

Det finns inget särskilt reglerat förfarande för kontroll av identitet i detta avseende.

12 Vilka bestämmelser gäller för avläggande av ed, och vilka uppgifter behövs från den ansökande domstolen när edgång krävs vid direkt bevisupptagning enligt artiklarna 19–21 i förordningen om bevisupptagning?

Som huvudregel tillämpas de nationella reglerna om ed, inga särskilda villkor eller uppgifter har uppställts för tillämpning av artikel 19.

13 Vilka åtgärder har vidtagits för att se till att det finns en kontaktperson på platsen för videokonferensen för samordning med den ansökande domstolen och en person som på dagen för förhöret finns tillgänglig för att sköta videokonferensutrustningen och hantera eventuella tekniska problem?

På varje domstol finns tillgång till personal med kompetens att hantera videokonferensutrustningen.

14 Vilka ytterligare uppgifter, om några, krävs från den ansökande domstolen?

Som huvudregel krävs inga ytterligare uppgifter.